Minskat energisug till 2030
Energianvändningen minskar till år 2030. Efterfrågan på el förblir oförändrad och vindkraften och biobränslet står för en större andel av produktionen jämfört med idag, visar Energimyndighetens långsiktiga scenariorapport.
Även energitillförseln minskar till år 2030. Det beror framförallt på att tre kärnkraftsreaktorer kommer att ha nått 50 års livslängd, men även på att de fossila bränslena fortsätter att minska. Trots en total minskning av energitillförseln, ökar vindkraft och biobränslen.
Energimyndigheten gör vartannat år långsiktiga energiscenarier som underlag till Sveriges klimat- rapportering. Tidigare har rapporterna över energisystemets utveckling på lång sikt haft namnet Långsiktsprognos.
Eftersom dessa scenarier inte är en regelrätt prognos utan en konsekvensanalys har Energimyndigheten valt att byta namn på rapporten.
– Vi bedömer att energianvändningen inom industrin kommer att vara relativt konstant till 2030. Vi har utgått ifrån att produktionen går mot mer förädlade produkter och det innebär att användningen av energi inte ökar i samma takt som den ekonomiska utvecklingen, säger Anna Andersson på Energimyndighetens analysavdelning.
Nettoproduktionen av el ökar med elva procent till 2030 jämfört med 2011, vilket är ett resultat av ökad elproduktion från vindkraft, kraftvärme och planerad effekthöjning av kärnkraft. Elanvändningen bedöms däremot vara nästan oförändrad fram till 2030, vilket tillsammans med den ökade elproduktionen ger ett stort överskott på el som exporteras.
Scenarierna är främst ett underlag till den svenska utsläppsprognosen för klimatrapporteringen till Europeiska kommissionen. De långsiktiga energiscenariernas uppbyggnad baseras därför på de krav som ställs på utsläppsrapporteringen.
I rapporten analyseras energisystemets utveckling fram till år 2030 utifrån dagens styrmedel och för- utsättningar. År 2011 är basår och rapporten fokuserar på resultaten för åren 2020 och 2030.
Jesper Gunnarsson