Tre gamla bergrum i Västerås användes tidigare som beredskapslager för olja men har efter sanering nu fått nytt användningsområde genom Mälarenergi.
– Det kostade cirka 170 miljoner att iordningsställa det här. Då fick vi stöd från Klimatklivet på 15 miljoner, säger Ove Fredriksson, med titeln public affairs hos Mälarenergi, vid ett föredrag som Process Nordic lyssnat på.
Mälarenergi är ett energibolag som producerar både fjärrvärme och el genom flera pannor som eldas med olika bränslen. Basen i deras fjärrvärmeproduktion är avfallsförbränning. De har även vattenkraft och numera även alltså tre stora bergrum och är på väg att bygga batterilagring.
– Det blir en komplett energipark. Flexibilitet är en nyckelfaktor för oss.
Tanken med satsningen på bergrummen var bland annat kunna hantera varierande elpriser, något som blivit allt vanligare de senaste åren.
– Jag tittade på priserna igår i SE 3 och de varierade från minuspriser till 1000 kr per MWh. Det är det vi behöver kunna hantera i en produktionsanläggning.
Intresset för bergrummen som togs i drift under 2024 har varit stort både nationellt och internationellt. De laddas med värme från den vanliga fjärrvärmeproduktionen och kan sedan användas när det behövs. 13 GWh kan lagras.
Tanken är att kunna lagra värmen över säsongerna det vill säga från sommaren till vintern.
Vilka erfarenheter har de hunnit få så här långt?
I augusti 2024 fick en av bolagets pannor ett problem och fick stå still cirka en vecka samtidigt som baspannan hade underhållsstopp. Värmelagret kunde då leverera ut nästan 3,9 GWh.
Om de inte hade haft bergrummet hade de varit tvungna att starta en dyr biobränslepanna.
– Det är dyrt att starta upp en panna för en kort period. Bara vid en sådan händelse ser vi miljonbesparingar.
Lagret har också betydelse för Mälarenergis möjlighet att producera el. Normalt sett på vintern prioriteras produktion av värme. Men genom att använda berglagret kan de istället producera el när behovet och priset är stort.
Han ger ett exempel från början av januari i år då det var en snittemperatur på minus elva grader i Västerås och ett snittelpris på 942 kr/MWh då de kunde producera el och få extra intäkter med miljonbelopp.
Han visar också ett exempel från slutet av januari i år då det var mildare väder men ett högt elpris. De kunde då köra pannan och producera el, det överskott av värme som blev kunde användas för att ladda bergrummet istället för att bara dumpa värmen.
De ser flera nyttor med bergrummet.
– Framförallt är det mot elmarknaden och stödtjänster men även i optimeringshänseende.
De är bland annat anslutna till Svenska kraftnäts program: ”Manuell frekvensåterställningsreserv”, mFRR. Det är en tjänst som Svenska kraftnät kan åberopa när det av någon anledning är störningar i nätet så inte frekvensen 50 Hz kan hållas.
– Det är helt nya intäktsströmmar.
Andra fördelar med bergrummen är ökad flexibilitet, minskade utsläpp, ökad driftsäkerhet och bränslebesparing.
BREAKING