23948sdkhjf

Vi är inte beroende av rysk metall

På onsdagen höll Svemin – branschorganisationen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige ett frukostseminarium.

Utgångspunkten var att i Europa konsumerar vi ungefär en fjärdedel av världens metaller –  men producerar endast tre procent. Hur påverkas vi av kriget i Ukraina och sanktionerna mot Ryssland? Hur påverkas EU av den geopolitiska händelseutvecklingen?

Inledningsvis talade Magnus Ericsson, rapportförfattare, seniorkonsult på RMG Consulting och adjungerad professor LTU om den rapport Svemin tagit fram som skildrar den förändrade handelssituationen, på kort och lång sikt.

I den framgår det bland annat att Australien är det största gruvlandet i världen. Ryssland hamnar på fjärde plats. Ryssland är världens största producent av palladium. Metaller och mineral står för tio procent av Rysslands export och EU är den viktigaste mottagaren.

De viktigaste metallerna EU importerar från Ryssland är vanadin, palladium och inte minst nickel. Detta eftersom det används i rostfritt stål. Det används också i litiumjonbatterier, en marknad som beräknas växa. Ryssland är världens tredje största producent av nickel efter Indonesien och Filippinerna.

Trots detta menade Magnus Ericsson att EU inte är beroende av Ryssland i frågan.

– EUs beroende av import av metaller från Ryssland är inte så känsligt. Det går att hitta andra exportörer av de flesta av metallerna, sa han.

Därefter följde en diskussion om läget.

– Det här påverkar gruvföretagen i Sverige på många olika sätt. Självklart är även de beroende av insatsvaror och det har varit problem att få fram insatsvaror. Vi ser också hur de påverkas av höjda energipriser och annat. Samtidigt ser vi också hur behovet av de här mineralerna och metaller finns kvar och det har också varit en prispress uppåt på en del av de produkter som våra medlemmar producerar som påverkar i en positiv riktning trots ökade transportkostnader och energipriser, sa Maria Sunér som är vd för Svemin.

Hon menade också att det är viktigt att vi vaknat upp och insett hur beroende vi är av insatsvarorna och att det blir ett ökat fokus på råmaterialfrågor i Europa.

– Vi har ganska stora resurser här. Jag tror att vi skulle kunna öka självförsörjningsgraden för cirka hälften av de här råvarorna på kritiska listan, sa Erika Ingvald, enhetschef SGU, men tillade att även om vi har stor potential i backen utnyttjar vi inte den eftersom investeringar uteblir på grund av långa tillstånds- och prospekteringsprocesser. Det behövs ett klimat som gör att företag vågar investera, idag är det lite som att spela roulett när man går in med en tillståndsansökan.

Erika beskrev hur lagren nu går ner i Europa när leveranserna minskar av kritiska metaller och det kan bli ett stort problem för företag och en den klimatomställning som vi vill göra i Europa.

-Volymen som nu faller bort ska vi tävla om vilket kan skapa stora problem.

Johan Sjöberg, Senior Advisor Security and Defence policy lyfte ett varningens finger för hur utvecklingen kan påverka den europeiska sammanhållningen.

-Vi är bara i smekmånad, vi har ännu inte riktig sett konsekventa här i Europa, allt nu som sker är bara teorier och inget som påverkar ekonomierna stort. Inom Europa talar vi nu samma språk, men risken finns att vi inte är så eniga när konsekvenserna blir mer konkreta, jag ser det som mycket viktigt att vi får ett fortsatt gott samarbete länderna emellan i Europa.

Emma Härdmark som är kommunikationschef på Svemin modererade seminariet och avslutade som alltid med orden:

– Här bryter vi.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Se senaste nyhetsbrevet ???id_11737???

Sänd till en kollega

0.391