Nytt sätt att framställa biobaserade produkter
Forskare i Bio4Energy vid Umeå universitet har hittat en ny byggsten för bioraffinaderi.
I framtiden kan rester av quinoa som odlas i extrema miljöer i Sydamerika spela en viktig roll i framställning av biobaserade produkter.
Sädesslaget som odlas på den vidsträckta Andiska högplatån, 3000 – 4500 meter över havet måste klara starkt solljus och en hög koncentration av salt i den omgivande miljön, ibland saltare än i havet. Stora mängder fossila gödselmedel används för att driva upp tillräckliga skördar för att ge lönsamhet.
Det intensiva brukandet leder till problem med utarmning av jordar och stora mängder jordbruksrester som bränns eller lämnas kvar på plats. Forskarnas mål har varit att hitta sätt att använda rester av quinoa för framställning av biobaserade produkter.
Det är här utvecklandet av så kallat bioraffinaderi kommer in. Forskarna har efter fem års studier kunnat identifiera och klassificera en bakterie som överlever i den salthaltiga miljön genom att producera en polymer (en baskomponent i många levande organismer), vilken lägger sig på bakteriens yta som ett slem.
Som av ett sammanträffande är denna typ av exopolysackarid även en utmärkt byggsten för att framställa högvärdiga bioraffinaderiprodukter.
– Vi tror att den här typen av polymer är användbar i tillverkningen av högvärdiga produkter. Vi tänker oss applikationer så som förnybara kemikalier, medicinska material och tillsatser i livsmedel, säger Carlos Martín, forskare på Kemiska institutionen vid Umeå universitet i ett meddelande. Han delar projektledarskapet med den bolivianske kollegan Cristhian Carrasco.
I ett nästa steg kommer forskargruppen att utröna vilka industrier som kan ha störst nytta av upptäckten. Det betyder att man kommer att kartlägga vilka användningsområden och applikationer den fortsatta forskningen och utvecklingen ska koncentreras kring.
Fakta
Upptäckten är ett resultat av ett mångårigt samarbete mellan forskare vid Bio4Energy och kollegor i Bolivia vid Universidad Mayor de San Andrés och inkluderar sedan mer nyligen även det statliga svenska forskningsinstitutet RISE. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Fermentation. Quinoaprojektet startade år 2017 och kommer att pågå minst fem år till. Finansieringen kommer från Vetenskapsrådet, Sida och forskningsmiljön Bio4Energy.