23948sdkhjf

Förslag till nationell strategi för fossilfri vätgas

Energimyndigheten har tagit fram ett förslag till en svensk vätgasstrategi. Vi har talat med projektledaren om strategin.

Senast 2045, fem år före EU, ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser för att därefter uppnå negativa utsläpp. I den målsättningen kommer vätgas få en viktig roll. Vätgas och elektrobränslen kan användas som insatsvara och som bränsle i industrins processer och inom flera delar av transportsektorn. Vätgaslager kan på sikt bidra till att balansera ett elsystem bestående av allt mer intermittent/variabel elproduktion. Energimyndigheten har därför på Regeringens uppdrag tagit fram en nationell strategi för fossilfri vätgas. Mattias Eriksson har varit projektledare för strategin och berättar för oss vad som är det viktigaste. 

– Det viktigaste är att vi har föreslagit mycket ambitiösa planeringsmål för fossilfri vätgas, elektrobränslen och ammoniak som skapar förutsättningar för näringslivet. Det visar på potentialen för minskade utsläpp av växthusgaser inom främst industrin och transportsektorn.

I arbetet med strategin har olika hinder analyserats för att peka ut effektiva insatser som staten kan vidta. Eftersom utvecklingen för vätgas går snabbt har Energimyndigheten i strategin prioriterat åtgärder som kan genomföras de närmaste fem åren.

– Vi pekar också på vikten av att tillvarata möjligheterna till sektorsintegration, ringarna på vattnet. Detta sammantaget kan, utöver minskade utsläpp av växthusgaser resultera i export av fossilfria produkter och förstärkt försörjningstrygghet.

Strategin sätter konkreta mål till såväl 2030 som 2045. Den identifierar även ett antal viktiga åtgärder och initiativ att genomföra för en positiv vätgasutveckling, bland annat att utreda behoven av ytterligare styrmedel som minskar kostnadsgapet mellan fossilfri- och fossil vätgas och att etablera en plattform för systematisk dialog mellan företag, branschorganisationer och offentliga aktörer.

– Vi säger också att det är viktigt att påbörja arbetet med ett stort antal åtgärder inom fyra olika områden för att tillvarata potentialen som finns, säger Mattias Eriksson till oss.

Energimyndigheten föreslår två planeringsmål för elektrolysörkapacitet. Målet till 2030 är att skapa förutsättningar för 5 GW (el) elektrolysörkapacitet och ytterligare 10 GW (el) elektrolysörkapacitet till 2045, totalt 15 GW. Genom planeringsmålen blir det tydligt vilken mängd vätgas, och därmed elektrolysörkapacitet, som krävs för att ta tillvara de möjligheter till fossilfrihet som finns.

Kapacitet i enlighet med de föreslagna målen innebär ett ökat elbehov mellan cirka 60 till 126 TWh per år. Vilket, enligt Energimyndigheten kan leda till utsläppsminskningar på 1,5–3 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2ekv) till 2030, motsvarande 3–6 procent av Sveriges totala utsläpp idag och totalt 7–15 miljoner ton till 2045, motsvarande 15–30 procent av Sveriges totala utsläpp idag.

Vad blir nästa steg?

– Det som händer nu är att regeringen har att ta ställning till förslaget till strategi vilket vi hoppas att de kommer göra skyndsamt. Och att ett målmedvetet arbetet kan börja därefter.

Fakta om elektrolysörkapacitet
Fossilfri vätgas produceras genom att vatten spjälkas till delar vätgas och syrgas med hjälp av fossilfri el. Med elektrolysörkapacitet avses den eleffekt elektrolysörerna kräver för att producera en viss mängd vätgas under en viss tid. Räkneexempel: 1 GW (el) ger 164 000 ton vätgas under en driftstid på 8 400 timmar med 65 procent elektrolysörverkningsgrad.

Läs Energimyndighetens rapport här. 

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.112