23948sdkhjf

Hur påverkar energieffektivisering och miljöregler industrin?

En ny avhandling från Umeå universitet studerar hur energieffektivisering och miljöregleringar påverkar svensk industri.

Genom att analysera data från svenska industriföretag i 14 branscher under åren 1997-2008 har Golnaz Amjadi studerat effekterna av energieffektivisering inom svensk tillverkningsindustri. Hennes forskning visar att företag inom tillverkningsindustrin generellt har potential till större energieffektivisering, men också att en ökad energieffektivisering paradoxalt nog kan öka företagens energianvändande.

– I allmänhet kan man säga att de huvudsakliga orsakerna till ineffektiv energianvändning i de svenska företagen är kopplade till inflexibilitet gällande teknologi och/eller ledningsfrågor.

Hon förklarar att företag inom tillverkningsindustrin som ändå förbättrar sin energieffektivitet kan sedan ytterligare öka sin energianvändning. Detta är ett fenomen som inom nationalekonomin kallas rekyleffekt. Anledningen är att energieffektiviseringen minskar företagens energikostnader och det i sin tur leder till ökad energikonsumtion. Ett vanligt exempel man brukar ge när man vill förklara fenomenet är att om någon köper en mer bränslesnål bil kan hen köra längre än tidigare eftersom priset per körd kilometer blir lägre.

– När jag har mätt storleken på rekyleffekteninom tillverkningsindustrin kan jag se att den ofta är påtaglig. Detta betyder dock inte att en ökad energieffektivisering är skadlig, tvärt om. Jag kan se i mina analyser att rekyleffekteninte helt uppväger besparingar i energibesparing och utsläppsminskningar. Förhoppningsvis kan dessa resultat ska hjälpa beslutsfattare att skapa realistiska energi- och miljömål och lagstiftning som tar företags beteenden i beaktning, fortsätter Golnaz Amjadi.

När miljöregleringar för industrin diskuteras i offentlig och akademisk debatt väcks ofta frågan om det finns en konflikt mellan anställningstillfällen och miljöanpassningar. Både fackföreningar och branschorganisationer menar att eftersom miljöregleringar kan innebära ökade kostnader för företagen riskerar företagens produkter att bli dyrare och efterfrågan kan minska. Det i sin tur kan göra att företagen drar ned på produktionen och behöver färre anställda.

– När jag har undersökt mitt dataunderlag kan jag inte se någon påtaglig utväxling mellan miljöinvesteringar och arbetstillfällen, och detta pekar mot att miljöregleringar inte har någon större negativ effekt på antalet industrijobb. Jag kan dock se att den lilla effekt som finns blir relativt större för företag som konkurrerar på världsmarknaden, säger Golnaz Amjadi.

– Jag hoppas att min avhandling kan bidra till bättre utformade lagar och regler, och ökad kunskap om förhållanden mellan viktiga politiska områden, såsom energieffektivisering, bevarande av miljö/klimat och sysselsättning. I förlängningen hoppas jag också att den kunskapen ska göra att man bättre förstår hur företag tar emot och anpassar sig till reglerna, och att reglerna därefter kan utformas till att bli så effektiva som möjligt, avslutar Golnaz Amjadi.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.189