23948sdkhjf

Hur macho är det i gruvorna numera?

Är kvinnor både problemet och lösningen eller är det vissa män som borde skärpa sig? Lisa Ringblom på Luleå Tekniska Universitet har undersökt jämställdhetsarbetet i de svenska gruvorna och hon har en helt annan bild.

Allt fler kvinnor jobbar i gruva men även om machokulturen är på väg ut lever vissa delar kvar.

Läs också: LTU och Epiroc i nytt samarbete

– En förändring är på gång, säger Lisa Ringblom, filosofie doktor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, i ett pressmeddelande.

Hon har skrivit en avhandling om kön och jämställdhetsarbete i den svenska gruvindustrins arbetsorganisationer där hon bland annat har intervjuat både gruvarbetare och personalchefer från flera olika gruvföretag i Sverige, hon har också besökt ett antal arbetsplatser.

Det hon funnit är en dubbelhet.

– Å ena sidan är gruvföretagen moderna high tech-organisationer med världsledande teknologi och jämställdhet högt på agendan, å andra sidan är organisationerna än i dag dominerade av män. Men vi ser att det är en förändring på gång. Bilden av gruvan som en arbetsplats endast för män är inte självklar längre,

Läs också: Plasma allt populärare

Under jord fann hon till exempel en hård jargong. Gruvarbetarna kallar den ”rå men hjärtlig” och beskriver det hela som ”högt i tak och en familjär stämning”.

Lisa Ringblom noterar dock risker i detta.

– När det är ”högt i tak” höjs ribban för vad som är okej att säga och inte. Man kan se att vissa personer använder sig av det här utrymmet som ”högt i tak” ger till att säga lite vad som helst om kvinnor. Eftersom kvinnorna är i minoritet på arbetsplatsen hamnar de i en väldigt utsatt position när de blir utpekade i en grupp av män på det här sättet. Det blir sexistiskt.

Hon uppger att flera av de intervjuade kvinnorna som jobbar i gruvorna har skaffat sig strategier för att hantera när skämtandet går överstyr, så som att gå därifrån eller stänga av öronen.

Läs också: Gruv- och stålindustrin i samarbete

– Om kvinnorna däremot lyckas använda jargongen till sin egen fördel så kan de skaffa sig inflytande i en miljö där jargongen är en viktig kulturell markör.

Lisa Ringblom konstaterar att det jämställdhetsarbete som skett länge fokuserats enbart på kvinnorna – de har betraktats både som ett problem (eftersom de är för få) och som en lösning (blir de bara fler försvinner problemet).

Inställningen har också varit att kvinnorna skulle tillföra något nytt – de antas vara mer benägna att samarbeta och de antas också bidra till en ”trevligare” atmosfär.

– Problemet är att den här idén bygger på att mannen fortfarande är norm och att kvinnorna anses vara ”något annat”, säger Lisa Ringblom.

Läs också: De vill hjälpa mindre företag kopplade till processindustrin

Hon noterar dock att man även börjat få upp ögonen för männens roll i jämställdhetsfrågan.

– Det är dock inte alla män som aktualiseras, utan de som pekas ut som ett problem är arbetarklassmännen från gles- och landsbygden. Synen är att ”vi måste få ordning på de här gubbarna, killarna, männen”.

Enligt Lisa Ringblom visar dock forskningen att det inte går att jobba med jämställdhet på ett bra sätt om man bara fokuserar på vissa grupper, och pekar ut dessa som ”syndabockar”.

I stället är det organisationen i sin helhet, på alla nivåer, som bör granskas.

Läs också: Professor prisas för autonoma drönare

– Jag tror att det här är ett strukturellt organisatoriskt problem, inte ett problem på grupp- eller individnivå.

Hon konstaterar också att jämställdhet är viktigt för gruvföretagens framtid ur ett hållbarhetsperspektiv.

– För att kunna skapa moderna och attraktiva organisationer där människor vill arbeta så behöver man mer kunskap om de här frågorna. Man behöver också vara medveten om vilka fallgropar som finns när det gäller jämställdhetsarbete.

Fakta/Kvinnor i gruvnäringen

  • Före industrialiseringen arbetade även kvinnor i svenska gruvor men i slutet på 1800-talet, då gruvbrytningen blev mer kapitaliserad, centraliserad och mekaniserad, exkluderades kvinnorna.
  • Utestängningen av kvinnor drevs på av staten, arbetsgivare och fackföreningsrörelsen och ett lagstiftat förbud mot kvinnor i underjordsarbete infördes år 1900, en lag som kom att upphöra först 1978.
  • Från 1980-talet fram till 2005 ökade andelen kvinnor i gruvarbete i Sverige långsamt, från cirka tre till sex procent.
  • Från och med 2005 har kvinnors deltagande dock ökat i snabbare takt och 2018 bestod gruvarbetarkollektivet av 17 procent kvinnor, visar siffror från SGU från i fjol.

Källa: Luleå Tekniska Universitet

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Redaktionen rekommenderar

Sänd till en kollega

0.112