Försiktig stubbskörd är inget hot

| Av Redaktionen Papernet | Tipsa redaktionen

Ur klimatsynpunkt är bioenergi från stubbar klart bättre än energi från fossila bränslen som naturgas och kol, visar slutrapporten om stubbar från ett stort samarbetsprojekt med SLU, Lunds universitet, Uppsala universitet, Umeå universitet och Skogforsk.

Studien visar också att intensiv stubbskörd påverkar biologisk mångfald negativt, men så länge stubbar bara tas ut på en mindre andel av hyggena är det inget hot ens mot känsliga arter.

Efter stormen Gudrun 2005 ökade intresset för att skörda stubbar som bioenergi i Sverige. Men skogsföretag, Energimyndigheten, Skogsstyrelsen och SLU ville först grundligt undersöka för- och nackdelarna med storskalig stubbskörd. Även skogliga certifieringsorganisationer ville ha besked.

Ett stort antal forskare från SLU, Lunds universitet, Uppsala universitet, Umeå universitet och Skogforsk har därför under totalt åtta år studerat hur stubbskörd påverkar mark, växter, svampar, smådjur, växthusgaser, kväveutlakning, kvicksilver och skogsproduktion.

Den största fördelen med stubbskörd är att klimatpåverkan blir mindre än när man eldar med fossila bränslen, säger Tryggve Persson, koordinator för forskningsprogrammet.

Det här beror på att stubbar som lämnas kvar i skogen avger koldioxid när de bryts ned. Om man eldar med kol, olja eller naturgas i ett värmeverk avges således koldioxid från bådefossilbränslet och stubbarna som är kvar i skogen. Med stubbskörd blir det bara koldioxidutsläpp från stubbarna när de eldas i värmeverket.

En farhåga i början av programmet var att själva lyftandet av stubbar och rötter skulle öka avgivningen av växthusgaser, eftersom marken rörs om. Det blev tvärtom. Forskarnas resultat visar att omrörningen minskar utsläppen av växthusgaserna koldioxid, lustgas och metan.

– Projektet har också visat att den biologiska mångfalden påverkas mindre än vad man skulle kunna tro, säger Tryggve Persson.

Om stubbskörden begränsas till tio procent av alla hyggen – motsvararande cirka 20 000 hektar per år över hela landet – så är risken för att arter ska dö ut liten. Men om stubbar skördas på 30 procent av hyggena under lång tid (mer än 20–30 år) ökar utdöenderisken betydligt för "vedlevande arter med speciella egenskaper och miljökrav", visar teoretiska analyser.

– Stubbrytningen får alltså inte bli för intensiv om man ser till ett helt skogslandskap, men på det enskilda hygget kan man skörda praktiskt taget alla granstubbar som står på fast mark och inte nära fuktstråk, hänsynsytor, kulturlämningar och basvägar där skogsmaskinerna ska köra, säger Tryggve Persson.

En annan fråga var om koncentrationen av metylkvicksilver i avrinnande bäckvatten skulle öka, eftersom stubbskörd skapar miljöer med stillastående vatten där det kvicksilver som finns i marken kan ombildas till giftigt metylkvicksilver. Men även på den punkten har programmet gett lugnande besked.

Några andra resultat från forskningsprogrammet är att stubbskörd:
-ökar den naturliga föryngringen av björk och tall
-inte påverkar virkesproduktionen i nästa skogsgeneration
-kan minska spridningen av rotrötaminskar mängden bärris på unga hyggen
-i något fall har lett till ökad kväveutlakning.

I dagsläget bedrivs praktiskt taget ingen stubbskörd i Sverige. Att skörda och flisa stubbar är -förhållandevis dyrt, och under senare år har det varit billigare för värmeverken att bränna andra sortiment, såsom sekunda massaved, returträ och annat brännbart avfall.

– Men marknadssituationen kan snabbt ändras. Genom forskningsprogrammet har vi nu en viktig kunskapsbas om och när stubbar behöver skördas i stor skala i framtiden, säger Tryggve Persson.

Forskningsprogrammet har finansierats av Energimyndigheten, SLU och nio FSC-certifierade skogsbolag (Sveaskog, Holmen Skog, SCA Skog, Södra Skog, Bergvik Skog, Stora Enso Skog, Skogssällskapet, BillerudKorsnäs AB och Svenska kyrkan).

Mer om rapporten
Läs den populärvetenskapliga rapporten från stubbprogrammet: Stubbskörd – hur påverkas klimat och miljö? Forskningen har också rönt internationellt intresse och slutrapporten kommer inom en snar framtid även i en engelsk version.

Rapporten kan hämtas via nätet.



Håll dig uppdaterad med Process Nordic
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Brand i vindkraftverk

Ett vindkraftverk i Södra Lundby utanför Vara fattade sent på kvällen 15 augusti av okänd anledning eld och förstördes, rapporterar bland andra skaraborgsbygden.se.

Skogsindustrierna förstärker

Förundersökning kring Albyolyckan läggs ned

Skärpt kring radioaktivitet

Skärpta regler kring hur man ska mäta radioaktiva ämnen i dricksvatten sätter press på svenska vattenverk.

Nobbas – ville ha mer makt

Föreslår nytt straffsystem för miljöbrott

De farligaste riskarbetena

Arkiv

Ny jätte i kemivärlden

Bränslet byggs om för O3an

Allt bestrålat bränsle från Oskarshamn 2 har nu lämnat anläggningen och transporterats till det centrala mellanlagret för använt kärnbränsle, Clab.

Ny fart på vindkraften

Under andra kvartalet i år beställdes vindkraftverk med en sammanlagd effekt på 232 MW.

Beslut om ett eventuellt åtal på väg

LKAB säljer maskinpark

Tio miljarder på vattenmiljön

Nio vattenkraftsföretag satsar tio miljarder kronor över en 20-årsperiod på en bättre vattenmiljö.

Investerar i LNG-infrastruktur i Göteborg

Vindkraftsveto kan försvinna

Gruvor och stål är motorn

Transportmedelsindustrin, gruvor och stål, samt maskiner och metall går starkt, framgår av industrins nya gemensamma konjunkturbedömning.

Förundersökningen nedlagd

I gång igen

Ringhals 3 är tillbaka i full produktion efter den årliga översynen där fler än 2000 uppgraderingar gjordes i anläggningen. 

Svensk stålproduktion avgörande för klimatet

Datacenter på OKGs skyddsområde

Uniper har nyligen tecknat en avsiktsförklaring med nätverksoperatören BRS Networks om att etablera datacenter inom kärnkraftverket OKGs skyddsområde.

Smart optimering sparar 25 procent

Kineser köper Nordic Paper

Nordic Paper med fabriker i Bäckhammar, Åmotsfors, Säffle och norska Greåker säljs till kinesiska pappersmassagiganten Anhui Shanying Paper Industry Co.

Joint Venture för fossilfritt stål

SSAB, LKAB och Vattenfall har bildat ett Joint Venture-bolag för att fortsätta driva initiativet HYBRIT framåt.

En glad sommar

Solen skiner på Sunpine

”Det är skillnad på gruva och gruva”

Ny modell för balansering

Luft i förpackningarna

Utreder säkerhet för gruvsanering

Stänger PM8 i Kvarnsveden

PulpEye på Aspa Bruk

"Aldrig varit så säker"

EU-förslag om antidumpning

13 Mkr mot skogsskador

Koll på skogen?

Pionjäranläggning förtidspensioneras

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.153