Försiktig stubbskörd är inget hot

| Av Redaktionen Papernet | Tipsa redaktionen

Ur klimatsynpunkt är bioenergi från stubbar klart bättre än energi från fossila bränslen som naturgas och kol, visar slutrapporten om stubbar från ett stort samarbetsprojekt med SLU, Lunds universitet, Uppsala universitet, Umeå universitet och Skogforsk.

Studien visar också att intensiv stubbskörd påverkar biologisk mångfald negativt, men så länge stubbar bara tas ut på en mindre andel av hyggena är det inget hot ens mot känsliga arter.

Efter stormen Gudrun 2005 ökade intresset för att skörda stubbar som bioenergi i Sverige. Men skogsföretag, Energimyndigheten, Skogsstyrelsen och SLU ville först grundligt undersöka för- och nackdelarna med storskalig stubbskörd. Även skogliga certifieringsorganisationer ville ha besked.

Ett stort antal forskare från SLU, Lunds universitet, Uppsala universitet, Umeå universitet och Skogforsk har därför under totalt åtta år studerat hur stubbskörd påverkar mark, växter, svampar, smådjur, växthusgaser, kväveutlakning, kvicksilver och skogsproduktion.

Den största fördelen med stubbskörd är att klimatpåverkan blir mindre än när man eldar med fossila bränslen, säger Tryggve Persson, koordinator för forskningsprogrammet.

Det här beror på att stubbar som lämnas kvar i skogen avger koldioxid när de bryts ned. Om man eldar med kol, olja eller naturgas i ett värmeverk avges således koldioxid från bådefossilbränslet och stubbarna som är kvar i skogen. Med stubbskörd blir det bara koldioxidutsläpp från stubbarna när de eldas i värmeverket.

En farhåga i början av programmet var att själva lyftandet av stubbar och rötter skulle öka avgivningen av växthusgaser, eftersom marken rörs om. Det blev tvärtom. Forskarnas resultat visar att omrörningen minskar utsläppen av växthusgaserna koldioxid, lustgas och metan.

– Projektet har också visat att den biologiska mångfalden påverkas mindre än vad man skulle kunna tro, säger Tryggve Persson.

Om stubbskörden begränsas till tio procent av alla hyggen – motsvararande cirka 20 000 hektar per år över hela landet – så är risken för att arter ska dö ut liten. Men om stubbar skördas på 30 procent av hyggena under lång tid (mer än 20–30 år) ökar utdöenderisken betydligt för "vedlevande arter med speciella egenskaper och miljökrav", visar teoretiska analyser.

– Stubbrytningen får alltså inte bli för intensiv om man ser till ett helt skogslandskap, men på det enskilda hygget kan man skörda praktiskt taget alla granstubbar som står på fast mark och inte nära fuktstråk, hänsynsytor, kulturlämningar och basvägar där skogsmaskinerna ska köra, säger Tryggve Persson.

En annan fråga var om koncentrationen av metylkvicksilver i avrinnande bäckvatten skulle öka, eftersom stubbskörd skapar miljöer med stillastående vatten där det kvicksilver som finns i marken kan ombildas till giftigt metylkvicksilver. Men även på den punkten har programmet gett lugnande besked.

Några andra resultat från forskningsprogrammet är att stubbskörd:
-ökar den naturliga föryngringen av björk och tall
-inte påverkar virkesproduktionen i nästa skogsgeneration
-kan minska spridningen av rotrötaminskar mängden bärris på unga hyggen
-i något fall har lett till ökad kväveutlakning.

I dagsläget bedrivs praktiskt taget ingen stubbskörd i Sverige. Att skörda och flisa stubbar är -förhållandevis dyrt, och under senare år har det varit billigare för värmeverken att bränna andra sortiment, såsom sekunda massaved, returträ och annat brännbart avfall.

– Men marknadssituationen kan snabbt ändras. Genom forskningsprogrammet har vi nu en viktig kunskapsbas om och när stubbar behöver skördas i stor skala i framtiden, säger Tryggve Persson.

Forskningsprogrammet har finansierats av Energimyndigheten, SLU och nio FSC-certifierade skogsbolag (Sveaskog, Holmen Skog, SCA Skog, Södra Skog, Bergvik Skog, Stora Enso Skog, Skogssällskapet, BillerudKorsnäs AB och Svenska kyrkan).

Mer om rapporten
Läs den populärvetenskapliga rapporten från stubbprogrammet: Stubbskörd – hur påverkas klimat och miljö? Forskningen har också rönt internationellt intresse och slutrapporten kommer inom en snar framtid även i en engelsk version.

Rapporten kan hämtas via nätet.



Håll dig uppdaterad med Process Nordic
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Södra satsar på fler drönare

De underhåller elanläggningar åt Ellevio

Plus

Mindre energi och snabbare produktionsprocesser med europeiskt projekt

Plus

Han ska omvandla Erichs Armatur till Auma Scandinavia

Jesper Mårtensson tillträdde i juli som ny VD för Erichs Armatur och han har en spännande resa framför sig. Namnbyte och en omorganisation står närmast på agendan.

Stora Enso söker nya medarbetare till Gruvön

Industriföretaget får ny chef

Tidigare vd:n går i pension efter hela 13 år.

Nyhetsbrev

Investerar 22,8 miljarder euro i produktionsanläggningar över hela världen

Arkiv

Stålföretaget vill ha enorm kraftledning

Stålgjuteriet ökar

Guld-status i sikte när bilfabrik byggs för Volvo Cars nyhet Polestar

Plus

Vägledning för ljusbågar lanseras

Sundsvallsbaserade Standard Solutions Group, SSG, har tagit fram en ny vägledning för hantering av ljusbågsrisker. Den nya standarden syftar till att minska olycksrisken i samband med ljusbågar, bland annat genom konkreta förslag på hur man skyddar sig och gör arbetsmiljön säkrare för elyrkesmän.

Så utnyttjar tillverkningsindustrin de digitala möjligheterna

Konkurs för mindre komponentleverantör

Automationsföretaget lyfter Grängesfabriken

Brännhet tillverkningsindustri

Provexa investerar 3 miljoner i nytt labb

Synkotronanläggning tillgänglig för industrin

Metallgrossisterna går samman

900 miljoner ska ta Ringhals bortom år 2020

Så behåller svensk industri toppositionen

Skadad blev hängande i skorsten vid UH-arbete

Sverige bygger kvantdator – framtidens superdator

Globalt patent ger global tillväxt för PanPac

Flexibel volumetrisk enhet lanseras

100-åring underhålls för fortsatt framgång

Olycka i Oskarshamnsfabriken

Ökat kapacitetsutnyttjande i industrin

Samarbete om övervakning av fjärrvärme

Ökad stålproduktion

Alfa Laval tar naturgasorder värd 95 miljoner kronor

Öresundskraft får miljöpris för central fjärrkyla

Process återvinner både bomull och polyester

Alfa Laval tar raffinaderiorder

Bolags hållbarhetsmål kortsiktiga

Munters kyler Facebook

Samma produktionsprocess - men en helt ny marknad

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.124