Andreas Falls experiment visar vilka faktorer som styr ytpotentialen hos nanocellulosan för att kunna orientera cellulosafibrillerna, ett viktigt arbete för att kunna ta fram starka kontinuerliga fibrer. Han har också lyckats tillverka fibrillförstärkta kompositer av polymetylmetakrylat, PMMA, genom att kontrollera gelbildningen hos nanocellulosa.
Arbetet har ökat förståelsen över de grundläggande mekanismer som kommer att bidra till utvecklingen av helt nya materialtyper som t.ex. skum, kompositer och rekonstituerade cellulosafibrer baserade på nanocellulosa.
– Min vision är att i det fortsatta arbetet kunna orientera och modifiera fibriller så att de kan användas i till exempel orienterade vattenabsorberande skum, batterier, superstarka kompositer eller i superkondensatorer, säger Andreas Fall.
En möjlig tillämpning är termisk isolering, till exempel i husväggar och i elektroniska komponenter, framgår av ett pressmeddelande.
Andreas Fall arbetar för närvarande på institutionen för miljö- och materialkemi vid Stockholms universitet.