23948sdkhjf

Yxsjös wolframsand lockar forskarna

| Av Redaktionen Processnet | Tipsa redaktionen

För tjugo år sedan såg gruvområdet ut som en öken. Idag finns bara några enstaka sandblottor kvar. Här jobbar forskarna intensivt under ett öronbedövande smatter från den gula kobran. Syftet är att kartlägga miljögifter och ta fram nya processer för att utvinna kvarvarande metaller och mineral, framför allt wolfram.

Mot slutet av 1900-talet hade de olika långa gruvbrytningsperioderna givit upphov till så stora mängder anrikningssand att de skapat ett ökensamhälle. Sanddynerna bredde ut sig över det 25 hektar stora området. Backsvalorna häckade i de sandväggar som bildats. Idag är nästan allt igenväxt och liknar vilken skog som helst.

– På sommaren dammade det rätt rejält, det var som en sanddimma som låg över hela byn. Farsan la på massa från Kvarnsvedens pappersbruk för att bli av med damningen. Då började skogen att växa ovanpå massan, berättar Niclas Strandberg, ägare till det anrika industriområdet.

Gruvans historia börjar 1728 med utvinning av koppar här i Yxsjöberg. Under det stormiga året 1908 med lockouter och strejker över hela Sverige avvecklades verksamheten. Snart hittades wolframmineralet scheelit och ny brytning pågick mellan 1917 och 1920, som dock lades ner i spåren av första världskriget.

År 1936 kom Josef Berglund till byn och köpte gruvområdet. Då inleddes den 30 år långa ”Storhetstiden”, som Niclas Strandberg benämner det, med förnyad wolframutvinning. Hans farfar var den första som anställdes av Josef Berglund.

Efter nästan ett decenniums tystnad kom LKAB:s dotterbolag AB Statsgruvor och återupptog utvinningen i början av 70-talet. Verksamheten bedrevs fram till slutet av 80-talet.

– Det var då kineserna dumpade priset på wolfram. Farsan och farfar var sist att gå 1963 när Berglund la ner, och farsan var sist när gruvan stängdes helt 1991, berättar Niclas Strandberg.

Idag har byn ett trettiotal bofasta invånare. De flesta jobbpendlar till Grängesberg, Kopparberg eller Ludvika. Stora arbetsgivare är ABB, Spendrups och Kopparbergs bryggerier. Närmaste butik ligger i Ställdalen. Den har nyligen öppnat igen sen bygden fått tillskott i form av asylsökare.

Förutom Process Nordics utsända journalist har Yxsjöberg dessutom besök av ett flertal forskare från Luleå tekniska universitet. De är här för att förbereda inför höstens stora provtagning. Då kommer det bullra rejält från borrbandvagnar.

– Vi vill se hur wolfram, beryllium och tenn har vittrat och lakat under de här hundra åren, hur mobila de varit. Vi ska göra en miljöriskbedömning av deponin och en mineralteknisk bedömning ur ett utvinningsperspektiv, men inte i sån storlek och omfattning så att ett gruvbolag bara kan kopiera rakt av, säger Lena Alakangas, biträdande professor i tillämpad geokemi.

Söder om området finns en liten damm som är helt brun av oxiderat järn. Därifrån läcker beryllium vidare ut i vattensystemet. I norr finns en godkänd damm som kan ta emot framtida gruvvatten. Det är en delförklaring till varför markägaren Niclas Strandberg är delaktig i forskningsprojektet.

– Går det att göra nånting för att få bort läckaget så är det bra. Sen hoppas jag att det kan bli någon form av gruvverksamhet här igen så det blir lite rörelse i byn. Jag driver en firma som tillverkar bergbultar och har några anställda, men vi är det enda företaget här.

Några hundra meter bort går det att urskilja två personer som försöker forcera ett flackt men tuvigt område med en gul rullatorliknande farkost. Men några vilsegångna pensionärer är det inte. I själva verket är det två pionjärer – geofysiker – från Luleå: Saman Tavakoli och Thorkild Maack Rasmussen. Med hjälp av georadar skickar de pulser ungefär tio meter ner i marken.

– Det är första gången vi gör den här typen av mätningar och så vitt jag vet har inte någon gjort det här i Sverige tidigare. Tolkningen av mätdatan är det svåraste. Vårt mål är att försöka avgöra tjockleken hos lagret med anrikningssand, förklarar professor Thorkild Maack Rasmussen.

Geofysikernas data ska lägga grunden för höstens provtagning och effektivisera arbetet. Eftersom vatten reflekterar radarvågor så ska det, åtminstone i teorin, gå att bestämma grundvattennivån. Metaller ger också utslag, men det går inte att särskilja olika metaller från varandra.

– Det är dyrt att åtgärda miljöskador, men att göra geofysiska mätningar är inte dyrt. Med större kunskap om marken blir det lättare att till exempel planera en efterbehandling av miljöskadade områden, menar Saman Tavakoli.

I väntan på geofysikernas underlag genomför de andra forskarna ett antal provborrningar. Doktoranden Jane Mulenshi förpackar jord och grus i hinkar för att göra extraktionstester hemma i labbmiljö. Hennes uppgift är att hitta metoder för att utvinna kvarvarande wolfram i den gamla anrikningssanden.

Doktoranden Lina Hällström ska inrikta sig på vattenkemin och miljöbiten. Vilka föreningar är stabila under grundvattnet respektiva ovanför grundvattnet? Hur mycket har olika föreningar lakat? Har de ansamlats på något särskilt ställe?

Handledare och projektledare är just biträdande professor Lena Alakangas:

– Vårt mål är att så många mineral och metalloider som möjligt ska utvinnas vid gruvdrift, och att det blir så få skadliga ämnen kvar i området som möjligt. Idag är det inte ekonomiskt lönsamt att ta vara på allt utan bara vissa ämnen. Men om man räknar med miljön blir det mer lönsamt med ett helhetsgrepp och det är dit vi vill komma.

Text och foto:
Jesper Gunnarsson

Fakta: Yxsjö gruvor
Hela kringinfrastrukturen med silos och bandtransportörer finns kvar. Det numera vattenfyllda schaktet är 450 meter djupt. Gruvan går som mest 660 meter ner under marken.
Sandvik mutade in den övergivna gruvan för att säkra wolframtillgången till sina hårdmetallskär som har en bas av kobolt och wolframkarbid. När de sedan säkrade tillgången på annat håll sålde de rättigheterna. Idag är det Tasman metals som innehar tillstånden, men sedan motgången i Norra kärr har de i praktiken inte varit aktiva i Sverige.
Även om Tasman metals har rätt att bryta tillgångarna under marken så tillhör den gamla anrikningssanden markägaren Niclas Strandberg. Det handlar om ett fem meter tjockt lager på en 25 hektar stor yta. Wolframhalten uppskattas till omkring 0,3-0,5 procent.

Reportaget tidigare infört i Process Nordic nr 8 2016
Håll dig uppdaterad med Process Nordic
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.

Kommentarer (0)
Startsidan just nu

Sommarklippet – halva priset på Process Nordic

Så här har du aldrig sett guld förut

Fjärrstyrda datorer en mardröm för företag

Svenska företag använder ofta RDP-verktyg, Remote Desktop Protocol, för att fjärrstyra datorer. Men säkerheten brister.

Halvårsrapport för LKAB

ABB stärker pappersbruk

Tuffa tider för det svenska stålbolaget

Nyhetsbrev

Appen fixar snabb info hos massabruket

Arkiv

Dammsuger efter fosfor

Nu skapar de Tree Power för att producera framtidens bränsle

1

Hon fixar så att solenergi kan bli biobränsle

Nytt samarbete för mer vågkraft

Kan protester stoppa SSABs planer?

Oljegigant siktar på jätteaffär i Indien

Magnetiska kolnanorör bryter ned mikroplaster

Gruva läckte förorenat vatten

Väntade en månad med att anmäla till myndigheten

Både upp och ned för metallpriserna

Storbolagsvd byter koncern

"Det har inte varit ett lätt beslut men jag är hedrad."

Här är gruvbolagets nye vd

AI-projekt stärker SCA och Boliden

Plus

Robotar revolutionerar livsmedelsindustrin

Effektiva robotar är i full färd med att ändra den globala livsmedelsindustrin. De är perfekta för att utföra monotona arbetsuppgifter och är inte minst hygieniska och billiga. Vi har tittat på vad de lyckats åstadkomma hos några aktörer.

Explosion vid SSAB

Bättre koll på hela gruvprocessen

Nytt samarbete om digitala tvillingar

Mycket nytt på gång hos energiteknikkonsulten

Träfiber ska ersätta plast

Hon blir ny SSAB-bas i Oxelösund

Södra: ”starkt resultat i en vikande marknad”

Första böjbara träsugröret snart i handeln

"Vi var inte redo för AI"

Metanol från Perstorps restströmmar

Han blir ny affärsområdeschef för Iggesund Paperboard

Ännu mer pengar till vattendraken

"Svenska företag måste engagera sig"

Stora Enso öppnar för besök i sommar

Går från Holmen till Boliden

Nu ska de utvinna naturgas i Sverige

Se alla Företagens egna nyheter

Lindh Automation - Fit4PROFINET package

Spåra, identifiera, blippa - klart!

Hur revolutionerar IO-Link den totala utrustningens effektivitet?

Hur snabbt kan ni ändra format i er tillverkningsprocess?

Förberedd för industri 4.0: Ny lamellvakuumpump med tryckreglering

Nivåavkänning och meddelanden till logistikpartner!

RS Components får utmärkelse av TDK-Lambda

Balluff har tilldelats en utmärkelse!

RS Components lanserar labbaggregat med automatisk anpassning av strömstyrkan

RS Components lanserar lättanvända oscilloskop från Tektronix för felsökning och analys

Vad gör vi på Balluff?

Hur mycket läser du?

Affärsområdesansvarig till Ferroman Engineering AB, Göteborg

Var rädd om dig i Sommarsverige!

Följ med Wexoe till Rockwell Automation TechED i München 21-24 oktober 2019

RS Components får distributionsrättigheter för passiva komponenter från Yageo

Hygienisk , exakt och robust tryckgivare - JUMO TAROS S46 H

Vad är kopplingen mellan Industry 4.0 och IO-Link?

R 5 0760 A PLUS den intelligenta vakuumpumpen med integrerad frekvensomvandlare

När det krävs stor noggrannhet är avståndsmätare rätt val!

RS Components lanserar en serie kompakta industriella kontaktdon för hög öv...

RS Components lanserar en ny serie DC-DC-omvandlarmoduler med hög effekttät...

RS Components presenterar ny och mycket prisvärd PoE-testare från Fluke Net...

Vilka är fördelarna med elektrisk drivteknik?

Följ med Wexoe till Rockwell Automation Fair i 18-21 November 2019

Sänd till en kollega

0.241