"Finns risker att smarta elnätet slås ut"
Läs här intervjun med Energiforsks vd Magnus Olofsson tidigare publicerad i Process Nordic nr 2 2014: ”Vi måste hela tiden bli bättre och utnyttja den senaste tekniken, gå upp i nätspänning eller övergå till likström.”
Magnus Olofsson tar emot i sitt ljusa arbetsrum vid Norra Bantorget i Stockholm. Han är vd för Elforsk och har funderat mycket på smarta elnät som nu är på stark frammarsch.
– Det finns risker som innebär att det smarta elnätet kan slås ut. Det kan hända om elnätet i framtiden styrs via internet och någon hackar sig in i systemet och slår ut hela elnätet, säger Magnus Olofsson.
Detta är ett exempel på risker när man för in informationsteknik i elnätet. Man måste bygga de smarta elnäten klokt, så att det blir säkra. Sårbarheten är en viktig aspekt. Om man gör systemen beroende av satelliter som kan slås ut av solstormar kan det också bli mycket problematiskt.
– Den elektroniska utrustningen är också känslig. Det gäller inte bara den utrustning man sätter bakom elmätaren hemma hos företag och privatpersoner. Det kan också gälla utrustning som finns i själva elnäten.
Smarta elnät omfattar mer än själva elnätet. Det omfattar allt från generatorn till all utrustning som använder elen. Det stannar inte vid elmätaren utan det handlar mest om vad som händer bakom elmätaren.
– Vi har ännu inte kommit särskilt långt med våra smarta elnät. Men det börjar hända saker. Jag är själv med i en grupp som jobbar med forskning inom Samordningsrådet för smarta elnät som regeringen inrättat. Där håller vi på med att samla in konkreta exempel om vad som görs inom området. Det görs en hel del demonstrationsprojekt där både elföretag, industrier och hushåll är med, säger Magnus Olofsson.
Elforsk tog initiativ till ett projekt där elverket i Vallentuna och ett företag som installerade utrustning i villor med bergvärmepumpar deltog. Det utgick ifrån att använda den termiska trögheten i huset för att kunna köra värmepumpen smartare så att den gick mer när elen var billig och mindre när elen var dyr. Den kunde flytta belastningen timme för timme. Den termiska trögheten är stor i hus.
– Man gjorde slutsatsen att man inte sparar så mycket pengar eftersom elprisskillnaderna mellan dag och natt inte är så stora. Däremot gick hela elanvändningen till värmepumpen ner, eftersom man kunde hålla temperaturen mer jämn och använda värmepumpen bättre och där sparade man pengar, säger Magnus Olofsson.
Mycket blåst kan också sänka elpriserna när andelen vindkraft ökar i elnäten. Idag är den drygt tio terawattimmar. Samtidigt är förlusterna i näten av samma storleksordning som vindkraftproduktionen.
– Vi måste börja spara energi i själva elnäten på samma sätt som vi har sparat genom att byta ut glödlampor mot lysdioder. Vi måste hela tiden bli bättre och utnyttja den senaste tekniken, gå upp i nätspänning eller övergå till likström.
Att byta eldistributionssystem är en långsam process. Det är ingenting man gör över ett par år. Man måste forska om material för att göra nya kablar till elnäten som klarar höga spänningar.
– Fokus hamnar mer på smartheten än på elnäten i sig. Jag tror att det är minst lika viktigt att även utveckla elkrafttekniken samtidigt.
En annan fråga som Magnus Olofsson betonar är hur mycket vattenkraft vi bör ha i förhållande till vindkraften. Vattenkraften ska i en nära framtid vara reglerkraft och måste därför matcha den utbyggda vindkraften.
– Ersätts kärnkraften med mer vindkraft får man en stor utmaning med att balansera den så att man får el även när det inte blåser. Det är spännande utmaningar vi ser framför oss.
Det blir många utmaningar framför allt i Tyskland när de ska lägga ner kärnkraften.
– Tyskarna upptäckte att solcellerna, som har installerats på många hus i landet, hade felaktiga krav. De var gjorda så att när man fick en störning i elnätet, så att frekvens och spänning avvek för mycket, så kopplades de bort.
– Nu ställer man andra krav, så att solelen inte kopplas bort vid störningar i näten och det gäller även vindkraften.
Kärnkraften är byggd för vissa frekvensvariationer. Frekvensen och varvtalet på generatorerna är kopplade. Ökar eller minskar frekvensen från 50 hertz kopplas reaktorn bort eftersom man får vibrationer i roterande delar.
– När vi får in mer vindkraft i systemet tenderar dessa variationer att öka. Nu vill EU ställa tuffare krav på att kärnkraften ska tåla större variationer inom en viss gräns. Det handlar om miljardbelopp och nu förhandlar de enskilda länderna med EU för att hitta en rimlig lösning för alla kraftverk som har generatorer, säger Magnus Olofsson.
Vad ska man göra av vindkraftsöverskottet när det blåser mycket?
– Man kan göra gas av elen när det uppstår ett överskott. Danskarna funderar på att göra fjärrvärme. När det är kallt i Sverige gör vi både el och värme i samma kraftvärmeverk. Det är smart. Detsamma görs i industrin med mottryck. Detta görs inte i samma utsträckning i andra länder som i de nordiska länderna eftersom vintrarna inte är lika kalla söderut.
Vind och sol kommer när den finns. Vattenkraften kan lagras i magasin. Biobränslen kan lagras i flishögar.
Det sker en stor förändring i Energi-Sverige och i Europa just nu. Skiffergasen i USA har gjort att kolpriset har sjunkit globalt. Därför är det lönsamt att elda med kol, bland annat i Tyskland.
– Skiffergasen används inom USA, medan deras kol exporteras till Europa. Det är stora förändringar på ganska kort tid.
Elforsk som är ett aktiebolag ägs av Svensk Energi och Svenska Kraftnät.
– Vi har samarbetsavtal med Energimyndigheten. Syftet med Elforsk är att skapa forskning och utveckling som leder till nytta för intressenterna, både för kunderna och för samhället. Vi har en lång rad program, som miljöprogram för kärnkraft, vattenkraft och även för smarta elnät. Vi har sammanlagt 800 platser i olika programråd och andra grupper, där det sitter experter från kunder och andra intressenter. Det är våra intressenter som har lagt in pengarna i programmet och bestämmer över hur pengarna används.
Det pågår ett arbete att slå ihop Elforsk, Värmeforsk, Svenskt Gastekniskt center och Svensk fjärrvärme. Den nya organisationen har arbetsnamnet Energiforsk. Preliminärt startdatum är 1 april 2014.
– Man vill med detta få en ökad satsning på systemforskning och jobba med alla energibärare och även ta med fordonsindustrin, säger Magnus Olofsson.
Rainer Saxén