Ekologisk kompensation – här för att stanna

| Av Mikael Hedlund | Tipsa redaktionen

Ekologisk kompensation för att stoppa förlust av biologisk mångfald är en växande marknad globalt. Idag omsätter den 3-4 miljarder dollar per år. Nu är ekologisk kompensation på väg att etableras i Sverige.

Foto: Fredrik Alm/LKAB

Nyligen godkände Mark- och miljödomstolen LKAB:s plan att kompensera för de naturvärden som går förlorade på grund av gruvexploateringen i Mertainen i Kiruna kommun. Här planerar LKAB att bedriva brytning, krossning och sovring av järnmalm. Kompensationsplanen togs fram eftersom en del av verksamheten i Mertainen kommer att påverka ett område med höga naturvärden och skyddsvärda arter.

Kompensationsförslaget har tagits fram av LKAB med stöd av Enetjärn Natur. I kompensationsplanen föreslås skydd för ett område med motsvarande höga naturvärden som det som kommer påverkas. I området planeras även naturvårdshöjande åtgärder i form av restaurering och skötsel.

Förfarandet kallas för ekologisk kompensation, något som blivit allt vanligare i Sverige då tillämpningen av lagtexten om kompensation har tagit fart. Samtidigt pågår ett arbete inom EU-kommissionen som utreder hur kompensation kan användas som ett verktyg för att minska skadan på biologisk mångfald.

– En verksamhet som gruvdrift prövas enligt Miljöbalken och vi ser hur myndigheter allt oftare kräver att en exploatör kompenserar för skada på ekosystem, naturmiljöer och arter som villkor för tillståndet, säger Josefin Blanck, naturvårdskonsult på Enetjärn Natur.

Enligt lagstiftningen måste påverkan på ett skyddat Natura 2000-område alltid kompenseras, men krav på kompensation kan även kopplas till frågan om dispens enligt Artskyddsförordningen om en industrietablering påverkar skyddade arter. Det är dessa två aspekter som ofta ligger till grund för kompensationskrav.

Ekologisk kompensation kommer in i sista hand när alla andra alternativ utretts. Exempelvis ska en exploatör först undvika skada genom att titta på bästa möjliga lokalisering för verksamheten och undersöka alla möjliga skadelindrande åtgärder. Kompensation kommer sedan in som ett sista steg för att kompensera kvarstående skada.

– Trots att skadelindrande- och undvikande åtgärder vidtagits ser vi att det ofta blir en kvarstående skada på biologisk mångfald. Då tillkommer ekologisk kompensation som ytterligare steg och det innebär att man även utför åtgärder för att restaurera och återskapa liknande värden på en annan plats. Det kan även handla om att man skyddar värdefulla naturmiljöer som annars hotas av annan verksamhet, säger Josefin Blanck.

Marknaden för ekologisk kompensation är outvecklad i Sverige, men på EU-nivå är det ett växande intresse för detta relativt nya och innovativa sätt att främja bevarandet av biologisk mångfald. Ekologisk kompensation är också en intressant affär för bland annat markägare.

I länder som USA, där det finns etablerade system för kompensation, har marknader utvecklats för att tillhandahålla kompensationsmarker. Här finns i förväg iordningställda kompensationsmarker, så kallade habitatbanker. En exploatör kan köpa kompensationskrediter från habitatbanken och på så vis slippa att själv restaurera mark. Detta utförs istället av en tredje part, alltså den organisation eller företag som sköter habitatbanken.

Idag omsätter ekologisk kompensation årligen 3-4 miljarder dollar världen över. Kalifornien är en av föregångarna inom ekologisk kompensation men nu blir också kompensationsåtgärder allt vanligare i svenska tillståndsprocesser.

En oberoende ekologikonsult lägger inte några värderingar i om en gruva, vindkraftpark eller väg, är bra eller dålig. Däremot talar konsulten om vad konsekvenserna blir av ett sådant ingrepp, hur naturen påverkas och vilka arter som drabbas. Sedan är det upp till myndigheterna ta ställning till om det är acceptabelt eller inte.

– Vi kommer ofta in i ett tidigt stadium av ett projekt. Då handlar det om att ta fram bra beslutsunderlag åt en kund och kartlägga naturvärdena i områdena som ska exploateras. Bland annat gör vi artskyddsutredningar och fältinventeringar som ligger till grund för underlag i miljöprövningen. Ser vi i ett tidigt skede att det är fråga om ett område med höga naturvärden kan det bli aktuellt med en kompensationsutredning. En exploatör kan då tidigt ta beslut hur man vill gå vidare och undersöka kompensationsalternativ.

Väljer kunden att gå vidare i processen med ekologisk kompensation, eller om myndigheterna kräver det, tar ekologikonsulterna fram konkreta planer på åtgärder som bör göras och var naturmiljöer kan skyddas och återställas. Kompensationen kan sedan variera i storlek efter att skadan kvantifierats.

Även kostnaderna för bolagen att kompensera varierar kraftigt. Botniabanan genom Umedeltat är ett av Europas största kompensationsprojekt. Det blev dyrt men också ekologiskt väldigt framgångsrikt.

– Kostnaderna för ekologisk kompensation varierar mellan olika projekt. Vissa miljöer är lätta att återskapa medan andra har långa ekologiska leveranstider vilket gör dem svårare och därmed dyrare att återskapa. Storleken på kompensationsområdet spelar också in i kostnaderna.

Mark- och miljödomstolens klartecken till LKABs kompensationsplan för gruvverksamheten vid Mertainen innebär att företagets påverkan på naturvärden ska kompenseras vid Kuosajänkkä, ett område norr om gruvan. Exploateringen vid Mertainen tar ca 1 220 hektar mark i anspråk för industriområdet, upplag och kringverksamhet och påverkar bland annat våtmarker, barrnaturskog och lövrik barrnaturskog.

Av domen från Umeå Tingsrätt i september 2014 som Process Nordic tagit del av, framgår att LKAB tecknat avtal om att skydda ett lika stort område som det påverkade. I kompensationen ingår restaurering, skydds- och skötselåtgärder av skog och våtmark i ett område som utan formellt skydd riskerar att bli föremål för skogsbruk. Kompensationsförslaget grundas på att företaget ska bidra till att tillföra nya naturvärden och inte bara skydda ett område. Bland annat kommer död ved flyttas från det exploaterade området till kompensationsområdet.

I projektet har en internationell standard som utvecklats inom det så kallade Business and Biodiversity Offsets Program, BBOP, använts. Standarden sammanställer olika metoder och grundläggande principer i hur man som exploatör och myndighet ska arbeta med ekologisk kompensation. BBOP är ett samarbete bestående av ett 50-tal olika organisationer, bland annat naturvårdsorganisationer, myndigheter, konsulter och gruv- och skogsföretag.

BBOP-standarden fungerar som handbok och är en grund att utgå ifrån när man arbetar med kompensation. Mycket arbetet ligger bakom och det har under tio års tid bedrivits olika pilotfall världen över. Genom projektet i Mertainen har BBOP-standarden nu testats för första gången i svenska förhållanden med stöd av Vinnova.

– Ekologisk kompensation är här för att stanna. Det är ett verktyg som kan användas för att åstadkomma en mer hållbar markanvändning och minska förlusterna av biologisk mångfald. Men verktyget måste användas på rätt sätt, utan att det blir inkörsporten till exploateringar som annars inte skulle ha skett. Det är spännande att få vara en del av den här utvecklingen, avslutar Josefin Blanck på Enetjärn Natur.

Mikael Hedlund

Artikeln tidigare publicerad i Process Nordic nr 10 2014


Håll dig uppdaterad med Process Nordic
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Stororder till Asarumstillverkaren

EU ger tummen upp för massaved och tallolja som biobränsle men begränsar grödbaserat

Tallolja och massaved räknas som förnybart biobränsle efter omröstning i EU-parlamentet, till glädje för anhängare av skogsråvara. Grödebaserade drivmedel fryses dock på 2017 års nivå.

Billerud Korsnäs vinstvarnar

Koncernen meddelar att produktionsstörningar påverkat försäljningsvolymen negativt.

Snart klimatneutral betong

Lovande resultat med svavelrecirkulation

40 miljoner dollar för att stärka elnätet i Indonesien

Nyhetsbrev

Spionintresse för svensk kärnkraft

En rapport från Försvarshögskolan till Strålsäkerhetsmyndigheten pekar ut säkerhetsbrister inom svensk energiförsörjning.

Arkiv

Bygger ut fabrik och investerar 120 miljoner i maskiner

Mobil konserveringsfabrik ska minska matsvinn

Får pumporder värd drygt en halv miljon

Ja till försök med branschskolor

EUU får på prov starta en branschskola för distributionselektriker och IUC en för kylmontörer och ventilationstekniker. Det har Skolverket bestämt.

Han leder nationell kommitté för klimatforskning

Svenskt miljöteknikföretag tar kraft ur havet

Det svenska miljöteknikföretag Minesto, som arbetar med kommersiell elproduktion ur havet, kör nu igång sitt första system och utvecklar samtidigt sitt produktutbud.

Produktionsstart för ny vedtruck

Nya generatorer för industriell kraft

Får skatteintäkt på 700 miljoner

Granatkastare hittad vid Stora Enso - uppdaterad nyhet

Helautomatisk gruvtransport ger ökad säkerhet och effektivitet

Nytt projekt ska utveckla två olika transportsystem av förarlösa lastvagnar för gruvverksamhet. Ska ge bättre trafiksäkerhet och optimerad användning av fordonen.

Tävla i hållbar kemi

Staffan Bohman ny ordförande i Electrolux

Uddeholm investerar i riktpress

Forskningsagenda för fortsatt utveckling av bioekonomin

Klor betydelsefullt i naturen

Grundämnet klor kan ha en annan betydelse i naturliga ekosystem än man tidigare trott. Det visar forskning vid Linköpings universitet.

Volvo-chef till Munters

Stora Enso pekas ut som miljöbov i Östersjön – svarar på kritiken

Schütz köper marknadsledare

Stålproduktionen ökade under 2017

De bygger vindkraftparker

Storaffär inom energibranschen

Flexqube får ordrar för tre miljoner

SP Process Development stärker RISE

Höganäs förvärvar tyskt företag

Volvo Lastvagnar öppnar ny anläggning i Umeå

Förlaget byter namn

De samarbetar kring Industri 4.0

Höganäs köper Luleåföretag

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.123