Ekologisk kompensation – här för att stanna

| Av Mikael Hedlund | Tipsa redaktionen

Ekologisk kompensation för att stoppa förlust av biologisk mångfald är en växande marknad globalt. Idag omsätter den 3-4 miljarder dollar per år. Nu är ekologisk kompensation på väg att etableras i Sverige.

Foto: Fredrik Alm/LKAB

Nyligen godkände Mark- och miljödomstolen LKAB:s plan att kompensera för de naturvärden som går förlorade på grund av gruvexploateringen i Mertainen i Kiruna kommun. Här planerar LKAB att bedriva brytning, krossning och sovring av järnmalm. Kompensationsplanen togs fram eftersom en del av verksamheten i Mertainen kommer att påverka ett område med höga naturvärden och skyddsvärda arter.

Kompensationsförslaget har tagits fram av LKAB med stöd av Enetjärn Natur. I kompensationsplanen föreslås skydd för ett område med motsvarande höga naturvärden som det som kommer påverkas. I området planeras även naturvårdshöjande åtgärder i form av restaurering och skötsel.

Förfarandet kallas för ekologisk kompensation, något som blivit allt vanligare i Sverige då tillämpningen av lagtexten om kompensation har tagit fart. Samtidigt pågår ett arbete inom EU-kommissionen som utreder hur kompensation kan användas som ett verktyg för att minska skadan på biologisk mångfald.

– En verksamhet som gruvdrift prövas enligt Miljöbalken och vi ser hur myndigheter allt oftare kräver att en exploatör kompenserar för skada på ekosystem, naturmiljöer och arter som villkor för tillståndet, säger Josefin Blanck, naturvårdskonsult på Enetjärn Natur.

Enligt lagstiftningen måste påverkan på ett skyddat Natura 2000-område alltid kompenseras, men krav på kompensation kan även kopplas till frågan om dispens enligt Artskyddsförordningen om en industrietablering påverkar skyddade arter. Det är dessa två aspekter som ofta ligger till grund för kompensationskrav.

Ekologisk kompensation kommer in i sista hand när alla andra alternativ utretts. Exempelvis ska en exploatör först undvika skada genom att titta på bästa möjliga lokalisering för verksamheten och undersöka alla möjliga skadelindrande åtgärder. Kompensation kommer sedan in som ett sista steg för att kompensera kvarstående skada.

– Trots att skadelindrande- och undvikande åtgärder vidtagits ser vi att det ofta blir en kvarstående skada på biologisk mångfald. Då tillkommer ekologisk kompensation som ytterligare steg och det innebär att man även utför åtgärder för att restaurera och återskapa liknande värden på en annan plats. Det kan även handla om att man skyddar värdefulla naturmiljöer som annars hotas av annan verksamhet, säger Josefin Blanck.

Marknaden för ekologisk kompensation är outvecklad i Sverige, men på EU-nivå är det ett växande intresse för detta relativt nya och innovativa sätt att främja bevarandet av biologisk mångfald. Ekologisk kompensation är också en intressant affär för bland annat markägare.

I länder som USA, där det finns etablerade system för kompensation, har marknader utvecklats för att tillhandahålla kompensationsmarker. Här finns i förväg iordningställda kompensationsmarker, så kallade habitatbanker. En exploatör kan köpa kompensationskrediter från habitatbanken och på så vis slippa att själv restaurera mark. Detta utförs istället av en tredje part, alltså den organisation eller företag som sköter habitatbanken.

Idag omsätter ekologisk kompensation årligen 3-4 miljarder dollar världen över. Kalifornien är en av föregångarna inom ekologisk kompensation men nu blir också kompensationsåtgärder allt vanligare i svenska tillståndsprocesser.

En oberoende ekologikonsult lägger inte några värderingar i om en gruva, vindkraftpark eller väg, är bra eller dålig. Däremot talar konsulten om vad konsekvenserna blir av ett sådant ingrepp, hur naturen påverkas och vilka arter som drabbas. Sedan är det upp till myndigheterna ta ställning till om det är acceptabelt eller inte.

– Vi kommer ofta in i ett tidigt stadium av ett projekt. Då handlar det om att ta fram bra beslutsunderlag åt en kund och kartlägga naturvärdena i områdena som ska exploateras. Bland annat gör vi artskyddsutredningar och fältinventeringar som ligger till grund för underlag i miljöprövningen. Ser vi i ett tidigt skede att det är fråga om ett område med höga naturvärden kan det bli aktuellt med en kompensationsutredning. En exploatör kan då tidigt ta beslut hur man vill gå vidare och undersöka kompensationsalternativ.

Väljer kunden att gå vidare i processen med ekologisk kompensation, eller om myndigheterna kräver det, tar ekologikonsulterna fram konkreta planer på åtgärder som bör göras och var naturmiljöer kan skyddas och återställas. Kompensationen kan sedan variera i storlek efter att skadan kvantifierats.

Även kostnaderna för bolagen att kompensera varierar kraftigt. Botniabanan genom Umedeltat är ett av Europas största kompensationsprojekt. Det blev dyrt men också ekologiskt väldigt framgångsrikt.

– Kostnaderna för ekologisk kompensation varierar mellan olika projekt. Vissa miljöer är lätta att återskapa medan andra har långa ekologiska leveranstider vilket gör dem svårare och därmed dyrare att återskapa. Storleken på kompensationsområdet spelar också in i kostnaderna.

Mark- och miljödomstolens klartecken till LKABs kompensationsplan för gruvverksamheten vid Mertainen innebär att företagets påverkan på naturvärden ska kompenseras vid Kuosajänkkä, ett område norr om gruvan. Exploateringen vid Mertainen tar ca 1 220 hektar mark i anspråk för industriområdet, upplag och kringverksamhet och påverkar bland annat våtmarker, barrnaturskog och lövrik barrnaturskog.

Av domen från Umeå Tingsrätt i september 2014 som Process Nordic tagit del av, framgår att LKAB tecknat avtal om att skydda ett lika stort område som det påverkade. I kompensationen ingår restaurering, skydds- och skötselåtgärder av skog och våtmark i ett område som utan formellt skydd riskerar att bli föremål för skogsbruk. Kompensationsförslaget grundas på att företaget ska bidra till att tillföra nya naturvärden och inte bara skydda ett område. Bland annat kommer död ved flyttas från det exploaterade området till kompensationsområdet.

I projektet har en internationell standard som utvecklats inom det så kallade Business and Biodiversity Offsets Program, BBOP, använts. Standarden sammanställer olika metoder och grundläggande principer i hur man som exploatör och myndighet ska arbeta med ekologisk kompensation. BBOP är ett samarbete bestående av ett 50-tal olika organisationer, bland annat naturvårdsorganisationer, myndigheter, konsulter och gruv- och skogsföretag.

BBOP-standarden fungerar som handbok och är en grund att utgå ifrån när man arbetar med kompensation. Mycket arbetet ligger bakom och det har under tio års tid bedrivits olika pilotfall världen över. Genom projektet i Mertainen har BBOP-standarden nu testats för första gången i svenska förhållanden med stöd av Vinnova.

– Ekologisk kompensation är här för att stanna. Det är ett verktyg som kan användas för att åstadkomma en mer hållbar markanvändning och minska förlusterna av biologisk mångfald. Men verktyget måste användas på rätt sätt, utan att det blir inkörsporten till exploateringar som annars inte skulle ha skett. Det är spännande att få vara en del av den här utvecklingen, avslutar Josefin Blanck på Enetjärn Natur.

Mikael Hedlund

Artikeln tidigare publicerad i Process Nordic nr 10 2014


Håll dig uppdaterad med Process Nordic
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Bot för arbetsmiljöbrott

Smurfit Kappa Kraftliner i Piteå har fått ta emot en företagsbot på 300000 kronor för ett arbetsmiljöbrott som inträffade 18 februari februari 2015, skriver nsd.se

Föreslår förbud mot uranbrytning

Naturvårdsverket har utrett ett förbud mot utvinning av uran i Sverige.

Ökning efter tillfällig svacka

Ska ersätta knappa metaller

Knappa metaller finns i mängder av vardagsting omkring oss. De är komplicerade att utvinna, svåra att återvinna och så ovanliga att flera av dem blir konfliktmetaller som underbygger strider och förtryck.

Planerar nya stora biokraftanläggningar

Ung Luleingenjör prisas

Kaxig uppstickare vill bygga miljardfabrik

I ett gammalt industriområde i Norrsundet växer morgondagens drivmedelsbolag.

Arkiv

Produktionen i full gång

Bergsskolan i konkurs

Bra – men kunde varit bredare

Fordringsägarna godkänner försäljning

Gränges investerar en miljard i USA

Vattenfalls kärnkraft söker 300 medarbetare

Format för utväxling av förbrukningsdata

Joint venture i Nordamerika

Stabil produktion

Kritiserar kärnkraftstillsynen

Riksrevisionen riktar kritik mot att tillsynen av svenska kärnkraftsreaktorer inte görs i den utsträckning som riksdag och regering efterfrågat.

Berget ska röntgas

SGU ska 3D-modellera malmkropparna i tre aktiva gruvor i Sverige, Grekland och Bulgarien i ett EU-samarbete för effektivare analys och sortering av malm och berg.

Förhandlingarna på Kvarnsveden avslutade

EU-förslaget hotar bioekonomin

Ny ISO för miljöteknik

Kan tänka en deponiskatt

Lösningar har funnits i flera år, men inget händer. Lotta Sartz vill se en lyckad symbios mellan massabrukens grönlutsslam och gruvornas avfall.

Vidhåller – ökar olycksrisken

Auktorisation på väg

Lite försenat har nu energikartläggningar fått en branschauktorisering.

Karlsborg på banan nästa vecka

Förbättrat segjärn

360 miljoner till gröna jobb

Brand i Karlsborg

”Mångfald – en förutsättning”

Vidhåller intervall som ökar olycksrisken

Pappersbaserad 90 procent billigare

Investerar i komposterbart

Norden ska bli föregångare

Datacenter värmer 10000 lägenheter

Standardiserade produktblad underlättar

Expanderar i Turkiet

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.124