23948sdkhjf

Släpp bromsen – ge gas

Vid Svensk energis energilunch i Stockholm i början av november var temat skiffergas: Shalegas kan rita om världens energikarta. Frågeställningen var vilken marknadspåverkan billig amerikansk siffergas får efter beslutet tidigare i år att exportera gasen. Flera hamnar för export planeras nu vid Mexikanska gulfen för utskeppning av LNG.
En snabb bild av dagsläget tecknades: Peakoil har i stort sett försvunnit ur vokabulären; det finns en tro på överväldigande mängder gas; konkurrenssituationen på gasmarknaden är helt annan än för tio år sedan; kolpriset har fallit som en sten och Tyskland eldar billig amerikansk kol så att det storknar.

Tina Salvedt, oljeanalytiker på Nordea, pekade på att gasmarknaden, med fler globala gasaktörer, leder till att de stora prisskillnaderna på LNG i världen jämnas ut. Detta gynnar Europa. Samtidigt som den rådande ordningen, där naturgas i Europa prissätts efter oljan, ifrågasätts. Sammantaget skapas en helt ny gasmarknad, enligt Salvedt.

Den europeiska diskussionen om skiffergasen är relativt ny. Det väldiga uppsvinget i USA har först på senare år uppmärksammats här hemma. I Europa är skiffergas i första hand politik – att undvika risker under hårt tryck av miljörörelserna – och där utvinningen av amerikansk skiffergas ses som vore det en hembränningsteknik från Kentuckys bakgårdar. I USA är skiffergasen ett uttalat nationellt strategiskt intresse, big business och high-tech – där risker är något man förhåller sig till.

Att Europa nu känner av konkurrensen av USAs billiga skiffergas framgår med all tydlighet i ett uttalande av en av direktörerna i kemijätten BASF, Harald Schwager, i tyska tidningen Process: ”Produktionen i USA har ökat så dramatiskt senaste åren att det amerikanska priset på naturgas fallit med 80 procent. Vi måste inse fakta. Vi betalar nu fyra till fem gånger mer för naturgasen i Europa jämfört med USA. Det sätter enorm press på våra europeiska anläggningar.”

Intresset för skiffergasen i USA går tillbaka till den så kallade oljechocken på 1970-talet då dåvarande presidenten Jimmy Carter gav energidepartementet i uppdrag att undersöka den gas som var bundet i skifferformationerna. Det kom till slutsatsen att gastillgången i USA var lika stor som Mellanösterns.

Produktionen var inledningsvis relativt blygsam. Det var först för tio år sedan när Mitchell Energy kom med den revolutionerande metoden att kombinera spräckningen med horisontell borrning från oljeindustrin som utvinningen tog fart. Borrtekniken har också förfinats. Tiden för att ta upp ett borrhåll är idag mindre än en tredjedel jämfört med för ett par år sedan.

Synen på hur länge skifferboomen varar varierar: från att vara en bubbla under några år till att USA fördubblar produktionen fram till 2035. Men USA är inte ensamt att ha skiffergas. Enorma tillgångar finns i Kina, Ryssland, Nord- och Sydafrika, i Sydamerika och Australien som väntar på att exploateras.

I Process Nordic berättar vi om de pågående projekten för LNG-terminaler i Lysekil, Göteborg, Oxelösund och Gävle. Men också att det finns en vision om fler terminaler. Swedegas som äger det relativt lilla befintliga naturgasnätet i Sverige påtalar den frustration som finns hos många industrikunder – som konverterat från olja och kol – över svårigheterna att få gas till konkurrenskraftigt pris.

Frågan är nog inte om vi ska ha gas i Sverige, frågan är snarare när den kan komma som ett billigare miljövänligare alternativ till oljan. Släpp bromsen – ge gas.

Peter Håkansson
Chefredaktör

Ledaren tidigare publicerad i Process Nordic nr 11 2013
Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.062