Den högre kostnaden som förnybarhets- och energieffektiviseringsmål ger upphov till kan bara motiveras om det även är andra syften än minskade utsläpp av växthusgaser som ska uppnås. Det visar Konjunkturinstitutet, KI, i en ny rapport till regeringen.Sverige har satt upp ett mål för minskade utsläpp av växthusgaser. Målet kan uppnås genom energieffektivisering och/eller ökad andel förnybar energiproduktion. Parallellt har separata mål satts upp för energieffektivisering och förnybarhet, skriver KI i ett pressmeddelande. KIs rapport visar bland annat att: 1. Målen för energieffektivisering- och förnybarhet leder till mer omfattande minskning av växthusgaser än den minskning som följer av utsläppsmålet. Detta kan endast motiveras av att det finns andra syften än minskade utsläpp av växthusgaser. 2. Genom att sätta mål för förnybarhet och energieffektiviseringen läggs fördyrande restriktioner för vilka kombinationer som bättre skulle kunna utnyttjas för att uppnå utsläppsmålet. Energipolitiken syftar till att uppnå ekologisk hållbarhet, försörjningstrygghet och konkurrenskraft. Hur detta ska uppfyllas genom målet för förnybarhet och energieffektivisering är oklart – om tanken är att det ska ske på annat sätt än genom minskade utsläpp av växthusgaser, skriver KI. Konjunkturinstitutets uppdrag är att producera kvalificerade samhällsekonomiska analyser som förbättrar beslutsunderlaget för den svenska miljö- och klimatpolitiken. Myndigheten har inom ramen för ett regeringsuppdrag studerat interaktionen mellan de klimat- och energipolitiska målen.