SCB gör för andra kvartalet varje år en snabbversion av BNP-beräkningarna som presenteras en månad efter kvartalets utgång. Snabbversionen för andra kvartalet bygger på ett mer begränsat dataunderlag och är mer osäker än en ordinarie beräkningsomgång. Ordinarie beräkning kommer att publiceras den 14 september 2012.Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. För användningssidan används faktiska värden. För BNP, produktionssidan och arbetade timmar används kalenderkorrigerade värden.Andra kvartalet 2012 innehöll en arbetsdag mindre än andra kvartalet 2011. Det innebär att den kalenderkorrigerade BNP-utvecklingen blev 0,5 procentenheter högre än BNP-utvecklingen i faktiska tal.Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 0,8 procent. Störst bidrag till utvecklingen gav utgifterna för boende. Däremot minskade utgifterna för framförallt transporter som en följd av minskade inköp av nya och begagnade bilar samt minskade driftskostnader för bilar. Hushållens konsumtionsutgifter bidrog med 0,4 procentenheter till BNP-utvecklingen.Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 1,1 procent. Statens utgifter ökade med 2,7 procent. Landstingens utgifter ökade med 1,7 procent och primärkommunernas utgifter minskade med 0,3 procent. Offentliga konsumtionsutgifter bidrog med 0,3 procentenheter till BNP-utvecklingen.Fasta bruttoinvesteringar ökade med 1,8 procent. I likhet med föregående kvartal bidrog övriga bygg- och anläggningsinvesteringar till ökningen medan en kraftig nedgång i nybyggnationen av småhus hade en negativ effekt. I näringslivet ökade investeringarna med 0,9 procent. Energibranschen och de tjänsteproducerande branscherna, exklusive bostäder, bidrog till uppgången. Samtidigt dämpades utvecklingen av fastighetsbranschens bostadsinvesteringar, byggbranschens egna investeringar och tillverkningsindustrin. Offentliga myndigheters investeringar ökade med 6,8 procent. Sammantaget bidrog fasta bruttoinvesteringar med 0,4 procentenheter till BNP-utvecklingen.Lagerinvesteringarna hade en negativ effekt med 0,1 procentenheter på BNP-utvecklingen. Industrins lager hade en negativ effekt som motverkades av en positiv effekt från handelns lager.Exporten ökade med 1,7 procent och importen minskade med 0,2 procent. Tjänsteexporten bidrog även detta kvartal till exportuppgången, medan varuexporten utvecklades svagare. Varuexporten minskade med 0,3 procent medan tjänsteexporten ökade med 6,3 procent. Även på importsidan utvecklades tjänsterna starkare än varorna. Varuimporten minskade med 1,3 procent och tjänsteimporten ökade med 3,0 procent. Exportnettot gav ett bidrag med 0,9 procentenheter till BNP-tillväxten.Produktionen inom näringslivet ökade med 2,7 procent. De varuproducerande branscherna ökade med 2,2 procent. Tjänstebranscherna ökade med 3,0 procent. Offentliga myndigheters produktion ökade med 1,8 procent.Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 0,4 procent och antalet arbetade timmar var oförändrat vilket innebar en minskad medelarbetstid. I näringslivet minskade antalet arbetade timmar med 0,9 procent och inom offentliga myndigheter ökade antalet arbetade timmar med 2,1 procent. Arbetsproduktiviteten inom näringslivet ökade med 4,4 procent i faktiska tal. Säsongrensat och jämfört med första kvartalet 2012 minskade antalet arbetade timmar i ekonomin med 0,2 procent.