Granskningen visar att statens medel till klimatforskning har ökatkraftigt under senare år men att det är oklart om forskningen stöderklimatmålen så att den på sikt bidrar till minskade utsläpp. En orsak till osäkerheten är att klimatforskningen inte är inriktad motklimatmålen utan mot andra mål, som exempelvis näringslivetskonkurrenskraft. Andra mål än klimatmålen har därmed varit styrande närforskningsinsatser prioriteras. Osäkerheten beror, enligt Riksrevisionen, också på att regeringen intehar följt upp vilka resultat forskningen har lett till eller i vilkenutsträckning resultaten har kommersialiserats och på så sätt kommitsamhället och näringslivet till nytta. Regeringen har inte heller haften samlad bild av klimatforskningen och har inte konkretiserat inomvilka områden forskningen förväntas bidra.Följden blir att varken riksdag eller medborgare har insyn i hur mycketstaten satsar på klimatforskningen och vilka resultat den hittills harlett till, anser Riksrevisionen.- Klimatforskningen är central för att på sikt nå klimatmålen och detär därför viktigt att ta till vara forskningens resultat. Men då börregeringen konkretisera vad klimatforskningen förväntas bidra med.Klimatforskningen ger bra resultat, men skulle kunna bidra mer till attminska utsläppen, säger riksrevisor Claes Norgren.Riksrevisionen rekommenderar också att regeringen samlat rapporterarhur mycket staten satsar på klimatforskning och även återkommandeutvärderar vilka resultat klimatforskningen har lett till.