– Vi koncentrerar oss på sopförbränningspannor, sodapannor och barkförbränningspannor, berättar Åke Gustavsson, senior advisor på företaget Sprängsotning som använder metoden i Sverige.Sprängsotningen går till så att man har en gasblandning av syre och etan i rätt blandningsförhållande för att bilda en knallgas. Denna gasblandning blåses i slangar till en lång lans. I spetsen på lansen sätter man fast en plastpåse som på ytan har ett vattenabsorberande papper.Påsen doppas i vatten så att den blir riktigt blöt. Lansen med påsen förs in i en värmepanna och fylls med gasblandningen. När påsen med gasen tänds med en gnista från ett tändstift exploderar påsen inne i värmepannan. Aska, slagg och andra beläggningar slits loss från pannans inre ytor och matas ut via den normala askutmatningen.– Pannan tar ingen skada av den kraftiga explosionen. Vi har sotat minst tre hundra pannor i Sverige med denna metod och inga skador har skett någonstans, säger Åke Gustavsson.Sprängsotning av industriångpannor är en beprövad metod, som har använts i mer än fem år i hela Europa. Sotningen sker när pannan är i drift, något som är populärt i sopförbränningssammanhang, där man inte vill stoppa driften.– Vissa pannor måste vi sota en gång per månad och andra pannor bara två till tre gånger per år. Vi koncentrerar oss på pannor med smutsigt bränsle som bildar mycket aska och slagg inne i pannan.Sprängsotning är en betydligt kraftfullare metod än andra sotningsmetoder, som ljudsotning och ultraljudssotning. En pannrensning med denna metod innebär ett systematiskt arbete i varje lucka i den del av pannan som ska sotas. På små pannor, upp till 100 megawatt, krävs det mellan 100 och 200 explosioner. På större pannor som sodapannor kan det bli så många som mellan 300 och 600 explosioner.– Vi åker ut med vår utrustning till bruken och gör allting klart på en eller två dagar. Först bygger vi upp utrustningen under en timme och sedan skjuter vi i tio timmar eller mer.Alternativet till sprängsotning är att ta pannan ur drift och rengöra den manuellt. Då tappar man i produktion, vilket blir dyrt för bruket eller värmeverket.– Vi har jobbat med detta i drygt fem år i Sverige och Norge, och nu vill vi gärna utvidga vår verksamhet till Finland och andra länder i Nordeuropa. Vårt moderbolag finns i Schweiz och detta är också en schweizisk uppfinning, säger Åke Gustavsson.Text Rainer Saxén