23948sdkhjf

Lovande metod för vätelagring

Ett forskarteam vid Uppsala universitet har funnit den hittills högsta vätelagringskapaciteten i ett poröst nanomaterial. Om väte ska bli en ny energikälla för transporter måste det finnas säkra lagringssystem med hög kapacitet.

Vår energikrävande värld har blivit alltmer beroende av nya metoder för att lagra och omvandla energi för nya miljövänliga transportmedel, för att generera elektricitet och för bärbar elektronik.Väte, som kan produceras med små eller inga skadliga utsläpp, har föreslagits som en långsiktig lösning för framtidens energibehov. Intresset för forskning med syfte att ta fram en teknik för säker och effektiv lagring av väte har därför ökat.För tillämpningar inom transportsektorn måste lagringsmaterialen uppfylla kraven på hög densitet, snabb kinetik och fördelaktig termodynamik. Ett mycket lovande exempel är att lagra väte i så kallade MOFs ,metal-organic frameworks, ett poröst nanomaterial.Många krav uppfylls med dessa material, men det kräver också mycket låga temperaturer, eller mycket högt tryck. Rajeev Ahujas forskargrupp vid Uppsala universitet har studerat MOF-5, som består av zinkoxidkluster sammanbundna med organiska länkar i en kubisk struktur.De kvantmekaniska beräkningarna i den aktuella studien visar att adsorption av litiumatomer på de organiska länkarna, resulterade i en starkare bindning av väte till materialet.– Det betyder att vätet kan lagras vid högre temperaturer, vilket gör det nya materialet till ett mycket passande material för vätelagring, säger Andreas Blomqvist, en av forskarna i gruppen.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.079