Att borra några hundra meter för att ta upp bergvärme känner många till. Men vad händer om man fortsätter att borra ett antal kilometer ned i marken? Då stiger temperaturen, på ett djup av fem till åtta kilometer är temperaturen 300°C – 400°C. Här finns alltså en gratis energikälla att använda för framtiden. Det kallas geotermi.
Annons– Det är en ren, förnybar baskraft som har potential att stå för 15 procent av vårt globala energibehov i framtiden, säger Jessica Friberg till Process Nordic.
Hon är vd och grundare av företaget Jordkraft som med ny teknik vill utnyttja denna energi.
– Vi behöver även få in geotermi i energimixen, få upp denna fantastiska baskraft på det politiska bordet, in i debatten.
Det kan låta som hon bara talar i egen sak men hon får stöd från annat håll.
– EU-kommissionen kom redan i december förra året med ett direktiv som uppmanade medlemsländerna att sätta djupgeotermi på energikartan och lägga nationella planer för utveckling av detta kraftslag.
AnnonsHon är nu rädd för att Sverige ska hamna på efterkälken.
– Djupgeotermi är på framfart och vi behöver agera snabbt om Sverige vill vara föregångs- och innovationsland, säger hon.
Jordkraft vill använda samma djupborrningsteknik som använts vid oljeutvinning för att producera el vid små anläggningar med effekt på 5MW. Hur långt har då bolaget kommit med sina planer idag?
– Vi har patentsökt vår teknologi, två patent är sökta. Vi har utvecklat ett AI-verktyg, i samarbete med Sigma och KTH, för att optimera borrplaneringen, berättar Jessica Friberg.
Nu vill de gå från teori till praktik.
Annons– Vi planerar nu för verifiering av teknologin och produktion av våra egenutvecklade delar. Ska påbörja konstruktionen av pilotanläggning och går därför in i en finansieringsrunda för att kunna bygga både nödvändig organisation och teknik.
De vet också var de vill bygga pilotanläggningen.
– Vi har skrivit markavtal med Svenska Kyrkan på Gotland för geoteknisk undersökning och byggandet av vår pilotanläggning.
Men det finns utmaningar på vägen.
– Finansieringsfrågan är just nu det vi står inför. Vi söker stöd från bland annat Energimyndigheten, internationella innovationsfonder samt privata investerare.
AnnonsI slutet av 2027 siktar vi på att ha första anläggningen i drift
Jessica Friberg
Om allt går enligt plan när kan man se en verklig anläggning?
– I slutet av 2027 siktar vi på att ha första anläggningen i drift, säger Jessica Friberg.
Nyligen berättade vi att Jordkraft ska utveckla sitt samarbete med KTH. Det är dock inte det enda samarbetet.
– Jordkraft har ingått flertalet viktiga och nödvändiga samarbeten förutom med KTH även Siemens, Jernbro, Sigma Technology med flera.
AnnonsDet finns även ett internationellt intresse från både Ukraina och Kanada. Hon berättar mer om Ukraina.
Geotermisk el, så funkar Jordkrafts teknik
Vatten leds ner i ett djupt hål i berggrunden där det hettas upp och bildar så kallad torr ånga. Idealtemperaturen för detta är 300°C – 400°C, vilket går att finna på ungefär fem till åtta kilometers djup.
Ångan pressas upp till ytan och driver en turbin som genererar elektricitet. Ångan kondenseras och återförs i det slutna systemet. Processen är helt utsläppsfri med minimal påverkan på den omkringliggande miljön.
Ett kraftverk producerar minst 5 MW dygnet runt, oberoende av väder. Kraftverksbyggnaden är ungefär lika stor som en vanlig villa och utformas för att smälta in i naturen.
Källa: Jordkraft
– Vi har samarbete med ukrainska aktörer, där vi planerar att testa vår teknologi i redan befintliga, tomma, varma hål. Till exempel hål där man borrat men ej funnit olja.
BREAKING