I en restaurang i Höganäs är det fullt fokus på processäkerhet. Foto: Martin Wänerholm

Av Martin Wanerholm den 15 januari 2024 07:43

En berättar om erfarenheter av användningen av kemdräkter, en annan frågar hur man ändrar säkerhetskulturen hos ett företag. Vi befinner oss i en restaurang i orten Höganäs, lokalen med stora fönster och mörka väggar har för några dagar har gjorts om till klassrum för ett tjugotal studenter som läser högskolekursen Processäkerhet för industrin, vid Lunds Tekniska högskola/Lunds universitet. Studenterna delar nu med sig av sina erfarenheter och ställer frågor.

Kursen är en uppdragsutbildning beställd av IPS, Intressentföreningen för Processäkerhet. Under dagarna i den skånska kustorten har de förutom föreläsningar hunnit med studiebesök hos metallpulvertillverkaren Höganäs och Cortus som tillverkar biokol och pyrolysgas från olika gröna restprodukter.

Kursen som körs på distans på kvartsfart ska ge eleverna en kunskapsbas om hur processrisker i industrin hanteras effektivt. Detta kräver förståelse av hur den tekniska utformningen av en anläggning, verksamhetens organisation och människors roll samverkar med varandra. Kursen kopplar ihop teoretiska och vetenskapliga principer och ramverk med praktisk tillämpning för att erbjuda en helhetsbild av riskhanteringsprocessen inom processindustrin.

Vi frågar några av kursdeltagarna hur de ser på säkerhetsarbetet inom industrin.

Peter Olsson driver en egen firma som brandkonsult.

– Det man säger och det som sker är inte alltid samma sak. Ambitionsnivån hos ledningen är inte alltid det som händer underhållsmässigt. Processäkerheten kan ibland hanteras lite vid sidan av allt annat och har inte alltid fullt fokus.

Han förklarar vad han tror att orsaken är att det ser ut så här.

– Det kan bero på slimmade organisationer eller kunskap och intresse.

Hans erfarenheter av industrins säkerhetsarbete är att man är duktig på att ha utrustning för att ta hand om något händer men kanske inte alltid tittat på det förebyggande arbetet. Han menar att det är viktigt lyfta säkerhetsfrågorna och inte bara titta på de ekonomiska delarna.

Jenny Pyykkönen har jobbat många år som konsult med fokus maskinsäkerhetsområdet. Sedan har hon varit anställd hos LKAB i fyra år men har nyligen blivit konsult igen, denna gång hos Afry.

– En del företag är ju långt framme, andra har ju knappt börjat tänka på processäkerhetsriskerna.

Hon tror dock att allt fler företag kommer få tänka mer på det här området och tar LKAB som exempel. Där det varit fokus andra typer av risker tidigare men med den gröna omställningen ska LKAB till exempel börja arbeta med större volymer vätgas som kommer att kräva ett helt annat säkerhetstänk.

En del företag är ju långt framme, andra har ju knappt börjat tänka på processäkerhetsriskerna. Jenny Pyykkönen

Alexander Borg är operatör på väteperoxidfabriken hos Kemira i Helsingborg, han menar att industrin har mycket att vinna på att fokusera på säkerheten.

– Det kostar pengar att implementera men kan också göra så man undvika stora olyckor som kan kosta mycket pengar och kan påverka varumärket negativt.

Johan Ingvarson från Lunds tekniska högskola, LTH som är en del av Lunds universitet, är en av tre lärare och han har fokus riskanalyser. Han förklarar varför det är viktigt med en sådan här kurs.

– Jag tycker det är viktigt därför att det är många inom industrin som har för dålig akademisk kunskap om processäkerhet och riskhantering vilket betyder att de är duktiga på delmoment men ofta har de inte förmågan att se helheten vilket kan leda till att man suboptimerar sitt tillvägagångssätt i riskhantering.

Han menar att kursen ger möjlighet till reflektion och eftertanke då det blir ett möte med den akademiska världen som har nya modeller och nya teorier med den praktiska världen.

Kursdeltagarna läser bland annat om riskhanteringsprocessen, kemikaliers risker, olycksmodeller och hur olyckor uppkommer.

Vad hoppas Johan Ingvarson att deltagarna ska ta med sig efter kursen?

– Att man är uppdaterad på den nyaste rönen inom riskhantering även om de inte kommer tillämpa allting. Jag hoppas de får med sig kunskap, förståelse samt förmåga att reflektera och söka ny kunskap.

Han fortsätter:

– Men också känna att något var spännande och att de vill fortsätta med det i sin organisation. Att man ska få en bredare verktygslåda.

Han menar att livslångt lärande är något viktigt och att fler borde inse detta samtidigt som denna typ av uppdragsutbildning är framtiden. Han menar också att detta även är bra för akademin som kan hålla sig ajour med vilka frågor som är aktuella ute i industrin.

Kursdeltagarna läser bland annat om riskhanteringsprocessen, kemikaliers risker, olycksmodeller och hur olyckor uppkommer. Foto: Colourbox

När man talar med studenterna inser man att det är inga nybörjare.

– Jag har varit brandkonsult i 22 år, så nu vill jag vidareutveckla mig, säger Peter Olsson.

Han hoppas nu få en bredare förståelse för andra risker i industrin till exempel farliga kemikalier.

– Vissa delar är utmanande för jag har ingen erfarenhet men andra delar har jag mer erfarenhet av.

Han tycker det är särskilt intressant med olika typer av riskanalysmetoder, inom kursen talar man om allt från felträdsanalys till HazOp.

Johan Ingvarson förklarar att det är jättestor skillnad mellan de studenter han möter till vardags på universitetet och de studenter han möter i denna kurs.

– De här är ju frågvisa och har fantastiska frågor. De har en nyfikenhet kanske inte alla traditionella studenter har. Har jag 45 minuters lektion med de här så har jag dialog, har jag 45 minuter med vanliga studenter så är det traditionell föreläsning, säger Johan Ingvarson.

Deltagarna har alltså redan stor erfarenhet men vill nu utvecklas ytterligare.

– Allting är intressant även om allt inte är jättenytt, men man utvecklas genom att diskutera och få andra teorier och se hur andra tänker. Alla har med sig egna erfarenheter, säger Jenny Pyykkönen.

Alexander Borg relaterar till sin arbetsplats Kemira där man gör riskanalyser för hela anläggningen med jämna mellanrum, de använder sig av Hazop.

– Här talar vi bredare om olika riskanalysmetoder, barriärer och säkerhetstänk. Allt om säkerhet är intressant och väldigt viktigt för företag. Det är intressant att se hur andra arbetar med säkerhet. Man får nya tankar, säger Alexander Borg.

Kan man jobba tillsammans tror jag alla kan bli bättre. Alexander Borg

Vi frågar honom hur företagen ska få upp ögonen för de här viktiga frågorna. Han berättar att inom Kemira har man bra utbyte mellan de olika fabrikerna som tillverkar väteperoxid inom koncernen men han tycker det borde finnas en gemensam organisation för processindustrier där man skulle kunna dela erfarenheter av säkerhetsarbete mellan sig.

– Det är ju inte konkurrens på samma sätt utan säkerhet är ju viktigt för alla. Kan man jobba tillsammans tror jag alla kan bli bättre.

Kursen hålls på distans med ett antal fysiska träffar men studenterna skapar även kontakter under distansarbetet som de kan använda längre fram. För studenterna blir det en bra möjlighet till nätverkande.

– Detta är andra kursomgången och deltagarna från första omgången håller fortfarande kontakt och besöker varandra. Detta är en viktig spinoff av kursen, förklarar Johan Ingvarson.

Peter Olsson håller med.

– Jag har fått ett antal nya bekantskaper som jag kommer att fortsätta hålla kontakten med.

Han upplever stor öppenhet i hela gruppen och ett givande och tagande där man får nya infallsvinklar.

Johan Ingvarson kollega fortsätter dagens sista föreläsning om människans roll för att förhindra olyckor. Vi lämnar restauranglokalen där framtidshoppet finns om en säkrare processindustri.