Reportage nov 2010 - Raffinaderiet i Nynäshamn växer med vätgas
2010-11-11
I somras invigde Nynas en ny vätgasanläggning vid sitt raffinaderi i Nynäshamn, som kan använda naturgas som råvara. Men expansionen av raffinaderiet fortsätter. Nu projekteras för en ny anläggning som ska producera svavel från svavelväte, en så kallad Clausreaktor till ett pris av 600 miljoner kronor.
Nynas raffinaderi i Nynäshamn har sedan tidigare tre vätgasfabriker. Nu har de byggt en till eftersom de har kapacitetsbrist och dessutom problem med tillgängligheten till de gamla anläggningarna.
– Tillgänglighet är viktigt för oss när efterfrågan på våra produkter är så stor. Därför har vi byggt en helt ny vätgasfabrik som ska ge oss en hög tillgänglighet många år framöver, säger Bengt Oldsberg, chef för raffinaderiet i Nynäshamn.
Den nya vätgasfabriken klarar ensam behovet för hela raffinaderiet. Två av de gamla anläggningarna ska stoppas, men den största ska behållas för att skapa utrymme för en framtida expansion.
Vid en rundvandring på raffinaderiområdet lyser höstsolen på den nya vätgasanläggningen målad i klara blåa, gula och gröna färger. Den är utan väggar och tak, men den bildade värmen håller effektivt borta all is och snö under vintern.
– Vi processar väldigt tunga råoljor här. Bitumen är en del och nafteniska specialoljor den andra delen av vår produktion.
I det första processteget separeras bitumen från de nafteniska destillaten. I nästa steg hydreras destillaten med vätgas. Dubbelbindningar och aromater mättas. Svavel, syre och kväveföroreningar tas bort från oljorna vid hydreringen.
Vid vakuumdestillationen får man tre olika fraktioner med olika viskositet. De tyngsta fraktionerna används till däckolja och de lättaste till transformatorolja.
Transformatoroljor är den största produkten hos Nynas. Dessutom gör de flera hundra specialoljor för olika ändamål.
– Bitumen används som bindemedel i asfalt. Vi utvecklar asfalten hela tiden och det finns nu kall asfalt som inte behöver värmas så mycket. Det sparar energi och utsläpp av växthusgaser när vi kan jobba kallt i stället för varmt.
Nynas jobbar också med polymermodifierad asfalt och så kallad tyst asfalt. Den senare bygger på att vägljudet från bildäcken, som uppstår när luft hamnar mellan vägbanan och däcken och sedan pressas undan av däcken, dämpas. Den tysta asfalten är porös och släpper ned luften i asfalten och då minskar ljudnivån. Däremot dämpar den inte ljudet från dubbdäck.
Traditionellt har Nynas använt nafta eller råbensin som råvara i sina gamla vätgasanläggningar. I den nya kan de använda naturgas som råvara. Den är mer miljövänlig och reducerar koldioxidutsläppen med minst 20 procent eftersom den innehåller mer väte än vad naftan gör.
För att kunna ta emot naturgas i flytande form måste en terminal byggas vid hamnen i Nynäshamn där båtarna kan lägga till.
– När den nya LNG-terminalen tas i bruk våren 2011, kommer vi att minska våra koldioxidutsläpp med 20 000 ton, konstaterar Bengt Oldsberg.
Aga driver LNG-terminalen och de ska importera flytande naturgas från Norge med båt. Nynas har ett avtal med Aga om gasleveranser och ska bygga en ledning från terminalen till vätgasanläggningen.
Den nya vätgasanläggningen är förberedd för att använda naturgas, medan de gamla, som nu drivs med nafta, måste byggas om. Även biogas kan användas som råvara, men tillgången på den är rätt så begränsad än så länge.
– Nynas hydreringsanläggningar kräver stora mängder naturgas och förutsätter regelbundna transporter med båt. I dag kommer nafta med båt och gasbåtarna kommer i nära framtid att ersätta dessa.
Även andra kunder i Stockholmsområdet kommer att importera naturgas via Nynäshamnsterminalen.
Alltfler bilar kör med gas, men biogasen räcker inte till, så den måste spädas ut med naturgas för att alla behövande ska kunna tanka gas.
– När vi hydrerar, renar vi oljan och tar bort svavel och kväve. Svavelföreningar som svavelväte tar vi om hand och gör om det till elementärt svavel i flytande form som vi kör med lastbil till Helsingborg där Kemira gör svavelsyra av det. Det kan man kalla en integrering av de kemiska industrierna, säger Bengt Oldsberg.
Den anläggning som omvandlar svavelväte till svavel, en Clausreaktor, är redan gammal och Nynas har beslutat att investera 600 miljoner kronor i en ny svavelreningsanläggning med högre kapacitet. Projekteringen är redan i full gång och den ska startas 2012.
Markarbeten bakom vätgasanläggningen har redan inletts så att byggandet kan komma igång nästa år.
– Vi har en väldigt stor efterfrågan på de nafteniska specialoljorna och vill därför utöka kapaciteten här i Nynäshamn. Vi ska kanske senare bygga nya hydreringsanläggningar och göra andra förbättringar så att vi får mer destillat från råoljorna.
Nynas vill också bredda sin råvarubas. Den nuvarande basen är ganska smal med många likartade råvaror.
– Om de nya råoljorna vi tittar på har andra kemiska egenskaper måste vi göra modifieringar i anläggningen för att kunna hantera dem.
– Oljor som fungerar som kylmedel och isoleringsmedel i transformatorer är vår största produkt och svarar för en tredjedel av försäljningen av nafteniska oljor. Här samarbetar vi med de stora transformatortillverkarna.
De oljor som används i transformatorer är mycket stabila och de behöver aldrig bytas ut. Dagens transformatoroljor innehåller inget PCB, något som var vanligt för inte så länge sedan och orsakade stora miljöproblem.
En annan stor produkt som görs av nafteniska specialoljor är mjukgörare i gummidäck. EU förbjöd vid årsskiftet användningen av högaromatiska oljor som mjukgörare i däck, men Nynas har tagit fram alternativa produkter som innehåller mindre mängd aromater och som inte är cancerogena.
– Vi har stora expansionsplaner för raffinaderiet och det finns gott om mark att expandera på. Först vill vi ha mer hydreringskapacitet och vi behöver också se hur vi får fram destillaten som ska försörja hydreringsanläggningarna.
Vad sker i framtiden om priset på råolja stiger kraftigt?
– Vi jobbar med ganska små volymer för att vara ett oljeraffinaderi. Det gör att kunderna kan klara variationer i oljepriset lättare än bilförare som reagerar på minsta höjning av bensinpriset.
– Vi har inte undersökt några alternativa eller förnybara råvaror som kan ersätta råolja i raffinaderiets produktion. Vi kommer nog att använda råolja en lång tid framöver, tror Bengt Oldsberg.
Det arbetar cirka 260 personer hos Nynas i Nynäshamn av vilka 150 är i produktionen. De övriga jobbar med forskning och projektering.
– Vår personalstyrka ökar år efter år. Vår expansion kräver mer personal och även tillgängligheten kräver en ökad bemanning.
Nynas är den största arbetsgivaren i Nynäshamn och de har också ett raffinaderi i Göteborg som gör bitumen. I Dundee i Skottland har Nynas ett helägt raffinaderi som också tillverkar bitumen och är dessutom hälftenägare i ett bitumenraffinaderi som ligger utanför Manchester.
Rainer Saxén
Fakta
Lång historia
Nynas historia börjar redan på 1920-talet. En man som hette Charles Almqvist återvände till Sverige från USA med målet att bygga landets första oljeraffinaderi. Han började samarbeta med generalkonsul Axel Ax:son Johnson och år 1928 kom den första leveransen råolja till det nybyggda raffinaderiet i Nynäshamn.
Från 1930 byggdes att nationellt nätverk av bensinstationer. Nynas spelade en viktig roll under andra världskriget genom att leverera oljesubstitut, när bolaget producerade oljeprodukter från kreosot och trätjära, varav båda råvarorna fanns tillgängliga inom landets gränser.
Nynas upplevde en imponerande tillväxt efter kriget. Antalet bensinstationer ökade, och det fanns en stor efterfrågan på bitumen när det nationella vägnätet byggdes ut. Raffinaderiet i Göteborg öppnades år 1956.
Ambitionen under 1960-talet var att bli ett nationellt oljebolag, i kombination med ett bredare produktsortiment. Bolaget sålde bitumen, bränslen, smörjmedel, lösningsmedel samt diesel och bensin.
Oljekrisen som inträffade på 1970-talet tvingade bolaget att så småningom byta inriktning. Under början av 1980-talet såldes bensinstationerna och försäljningen av olja och diesel till svenska Shell. Genom fokuseringen på specialprodukter utvecklades Nynas snabbt från att ha varit ett traditionellt svenskt oljebolag till en internationell specialist.
Investeringar gjordes i hydreringsteknik, för att modernisera och öka produktionen av nafteniska specialoljor. Under andra delen av 1980-talet sålde Johnson-koncernen sina aktier i Nynas, som nu till lika delar ägs av Petróleos de Venezuela (1986) och det finska oljebolaget Neste Oil Corporation (1989). Neste Oil bedrev före april 2005 sin verksamhet som en del av den finska energikoncernen Fortum.
I början av 1990-talet förvärvade Nynas ett av de ledande bitumenföretagen i Storbritannien, och etablerade dessutom nya försäljningsbolag i ett antal länder. Smörjmedelsverksamheten såldes till Statoil 1990 som ett led i specialiseringsprocessen.
