Vattenpumpning banar väg för Dannemora

2009-08-24

I 17 år har det varit tyst och stilla i det lilla gruvsamhället Dannemora i Uppland, men nästa år kommer gruvverksamheten igång igen. Sammanlagt 1,5 miljoner ton järnmalm ska produceras per år under de kommande 10 till 20 åren. Men först måste flera miljoner kubikmeter vatten pumpas upp.

Text och foto Rainer Saxén

Dannemora är en idyllisk liten by några kilometer från det gamla vallonbruket Österbybruk. I Dannemora finns alla byggnader och gruvschakt kvar sedan SSAB lämnade området 1992. Sedan dess har Östhammars kommun förvaltat området.
Nu har ett nytt bolag tagit över verksamheten och de ska inleda gruvdriften redan 2010. Men först ska 5,6 miljoner kubikmeter vatten pumpas upp ur gruvschakten.
– I slutet av maj i år började vi pumpa och vi ska vara klara med arbetet i april 2010, säger Stig Johansson, projektledare vid Dannemora Magnetit som tar ITT Flygt till sin hjälp med pumpandet.

Från tornet på det gamla anrikningsverket cirka 15 våningar upp har man en vidsträckt utsikt och därifrån kan man se när vattnet pumpas ut i bassänger en bit från gruvområdet. Där renas det från sediment och tungmetaller. Det renade vattnet rinner därefter över i recipienter och hamnar till slut i Fyrisån i Uppsala.
Det vatten som pumpas ut är grundvatten och tillrinning av dagvatten.
– Sedan gruvan lades ned har vattennivån stigit med cirka nio meter per år. Tillrinningen av grundvatten är låg, bara tio liter per sekund. Det beror på att berggrunden är väldigt tät, konstaterar Stig Johansson.

Pumpningen sker via fyra separata linor där pumpar lyfter vattnet till 300 meter från 470-metersnivån. På 300-metersnivån finns en tryckstegringsstation som lyfter vattnet till markytan och leds vidare till sedimenteringsbassängerna och därefter till en klarningsbassäng.
– Vi har ett stort antal kontrollpunkter där vi kontinuerligt följer vattnet och kontrollerar dess reningsgrad.

Samtidigt som vatten pumpas ur ena ändan av gruvan har bolaget satt igång ett rampdrivningsprojekt i norra ändan av gruvområdet. Man ska borra fram en tunnel på cirka 1,6 kilometer i en vid spiral ner i gruvan. Tunneln lutar svagt hela vägen ner till den befintliga huvudnivån på 350 meter. Tanken med rampdrivningen är att förbinda tunneln som går från marknivån med alla tidigare använda nivåer och övriga orter där man kommer att bryta ny malm.
– 40 000 ton järnmalm ligger redan uppe och den ska vi förädla åt våra viktigaste kunder som vill testa Dannemoramalmen. Järnmalmen ligger ovanför vattenytan, så vi kommer åt den trots att vi samtidigt pumpar vatten ur schakten.

Om drygt ett år ska den egentliga malmbrytningen starta. Ett helt nytt anrikningsverk ska byggas för att förädla malmen. Det gamla anrikningsverket kommer att stå tomt och innehåller bara ett hisschakt ner till gruvgångarna under jord.
– Vi vet vilken malmreserv vi har och att den kommer att räcka till för en produktion under tio till tolv år. Under denna tid räknar vi med att hitta lika mycket till. Vi har indikationer från gamla borrhål att det finns malm längre ned i gruvan, säger Stig Johansson.

Avsikten är att göra Dannemora till en toppmodern gruva. Senaste året den var i drift, 1992 - med de gamla ägarna, producerades 600 000 ton färdiga produkter. Nu är avsikten att producera 1,5 miljoner ton efter en inkörningstid på två år.
– Det kommer vi att klara av med effektivare produktion och modern teknik.0

Malmen som bryts är magnetisk och efter brytningen krossas den och körs över magneter i anrikningsverket som separerar järnet från gråberget. Endast två produkter ska tillverkas: Fines och styckemalm. Fines har en diameter på 0,4 millimeter och styckemalm 4,16 millimeter.
Malmen ska skeppas med tåg till Hargshamn cirka fyra mil från gruvan.
– Vi ska inte lagra några produkter på vårt område. De ska så fort som möjligt lastas på järnvägsvagnar och köras till Hargshamn.
– Allt som behövs för att lasta malm på båtar finns kvar på hamnområdet. Vår logistik ser väldigt bra ut när det handlar om transporter.

De potentiella kunderna finns i Östersjöområdet och nås med båt.
Dannemoramalmen anses ha en mycket hög kvalitet och det beror på att den innehåller mycket mangan. Dessutom har den låg svavel- och fosforhalt.
Gruvbrytningen ska startas upp i tre steg. Första året ska en halv miljon ton brytas, andra året en miljon ton och därefter 1,5 miljoner ton per år.

Så fort finansieringen är klar ska en rekryteringsprocess startas. Företaget ska anställa cirka 130 personer, både tjänstemän och kollektivanställda.
– I produktionen ska vi ha egen personal. Service och underhåll kommer att ligga på entreprenad. Vi hinner inte bygga upp en så stor organisation på en så kort tid, därför måste vi köpa servicetjänsterna från etablerade företag.
Dannemora räknar med kontinuerlig drift sju dagar i veckan. Anrikningsverket ska köras dygnet runt i fem skift, medan man under jord kommer att göra ett uppehåll under natten för att vädra ut rökgaserna.

Under de två första åren ska malmen hämtas upp med truckar från gruvan, krossas ovan jord och därefter köras in i anrikningsverket. Därefter ska ett vinschsystem byggas som hämtar upp malmen i skippar från gruvschaktet.
– Restprodukter ska lagras i de stora tomrum som finns nere i gruvan. Några högar med restprodukter ovan jord kommer vi inte att ha, säger Stig Johansson.

Det finns också små mängder guld och silver i gruvan, men bolaget har inte tillstånd att förädla dessa mineraler och det är inte heller lönsamt.
– Det är en helt annan process att ta hand om ädelmetaller än järn. Bland annat måste ett helt nytt anrikningsverk byggas. Våra tillstånd bygger på järnmalm och det ska vi koncentrera oss på.

Närmare en miljard kronor ska investeras i Dannemoragruvan. Halva summan utgörs av banklån och resten av bidrag från privata investerare. Det finns två storägare i Dannemora Mineral AB - grundarna Nils Bernhard och Lennart Falk.
– Vi tror på vårt projekt och diskuterar nu med banker och andra investerare, säger Stig Johansson.

Fakta Dannemora gruva

I Dannemora har det brutits järnmalm åtminstone sedan 1400-talet, men troligtvis ännu längre tillbaka i tiden. På 1700-talet var Dannemora Sveriges modernaste gruva. 1728 installerades världens då största ångmaskin av Newcometyp för att sköta pumparna. Dannemoragruvans storhetstid kom efter andra världskriget. Stora Kopparberg ägde gruvan fram till 1980-talet då den såldes till SSAB.

Från 1955 till nedläggningen 1992 bröts 35 miljoner ton malm som skeppades ut från Hargshamn. Stängningen av gruvan 1992 berodde på prisbilden hos järnmalm. Det fanns för många järnmalmsgruvor i förhållande till efterfrågan. Malm från bland annat Brasilien konkurrerade med svensk järnmalm.

I de långa bassängerna renas vattnet som pumpas upp från gruvan. Det renade vattnet hamnar till slut i Fyrisån i Uppsala.