Han öppnar för kärnkraftbygge
2010-03-02
Ingvar Perssons jobb är att se till att det ska bli möjligt att bygga nya kärnkraftreaktorer i Sverige. Det som står i vägen i dagsläget, är först och främst en lagparagraf. Som jurist ska han föreslå andra paragrafer, som passar regeringens energipolitik bättre. Och allt började på ett bananskal…
En liten mening i den svenska lagen hindrar nybyggen av kärnkraftanläggningar. Den särskilde utredaren Ingvar Persson och hans kollega Pernilla Sandgren sitter nu i en korridor mitt i Stockholm, några stenkast från Rosenbad, för att på uppdrag av regeringen att formulera om lagen, så att förbudet försvinner, men att utbyggnaden ändå blir begränsad och kontrollerad.
Kan du förklara vad det är ni föreslår?
Vi har föreslagit ändringar i lagen om kärnteknisk verksamhet, och tagit bort förbudet mot tillstånd till nya kärnkraftreaktorer slopas. Vi har också föreslagit skärpta krav på säkerhet och en regel om att man ska ha en genomgång av kärnkraftverken vart tionde år. Det är en regel som funnits i Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter tidigare, men vi anser den så grundläggande att den bör finnas i lagen.
Men lagstiftningens hjälp begränsar vi också antalet kärnkraftverk till tio och de nya måste byggas på någon av de tre platser där reaktorer idag finns i drift. Men de får bli större än i de nuvarande.
Sedan har vi kompletterat i miljöbalken, som gäller regeringens tillåtlighetsprövning. Första paragrafen i sjuttonde kapitlet ger, enligt vårt förslag, regeringen stora möjligheter att väga nytta mot farlighet, och ta in aspekter som önskemålet att utnyttja förnybar energi. Regeringen kan göra en avvägning mellan en vindkraftpark och en kärnkraftreaktor och ha synpunkter om storleken om kärnkraften tränger ut den förnybara energin.
Blir det säkrare kärnkraft alltså med ert förslag?
Redan nu ligger Sverige långt fram när det gäller säkerhet. Men skärper kraven på driftorganisationen. Svåra incidenter visar sig bero på mänskligt felhandlande och mer sällan på teknikbrister. Har man inte människor som är tränade, då är säkerheten i fara.
Hur går det med förslaget? Är remissinstanserna nådiga?
Vi har fått ett väldigt bra remissutfall. De som har kommit in innebär förbättringar av de förslag som vi har lagt. Propositionsarbetet som pågår just nu bygger på vårt lagförslag och på de förbättringsförslag som kommit in.
Om förslaget går igenom är en politisk fråga. Jag lägger fram lagförslag och sedan får regeringen ta ställning. Men enligt den information jag har kommer regeringen att lägga fram ett förslag till riksdagen om att de här lagändringarna görs. Propositionen ska vara färdig i mars för att göra det möjligt för riksdagen att fatta beslut i vår. Enligt vårt förslag ska lagen träda i kraft den första juli i år.
Varför fick just du det här uppdraget tror du?
Mina nästan 25 år med erfarenhet av den här lagstiftningen kan ju vara ett skäl. Jag började med det 1986 och var bland annat med och tog initiativ till den stora översynen av kärntekniklagen 1992. Inför EU-inträdet var jag med i förhandlingarna om Euratomfördraget och jag var också med varit med om förhandlingarna om avfall inför FNs miljökonferens i Rio de Janeiro. De senaste tio åren har jag arbetet med tillämpningen av lagen, som chefjurist på SKI, Kärnkraftinspektionen och hann också med en kort tid på den nya Strålskyddsmyndigheten. Jag har en ganska bred kunskap om det här smala området.
Hur kom du in på det här väldigt tekniska området?
På ett bananskal. Jag hade jobbat på Kommunförbundet och sedan på Kommun- och Civildepartementen med kommunala frågor. Det var också väldigt roligt men efter 15 år började jag bli trött på det. Under en arbetslunch sa ett departementsråd på dåvarande industridepartementet att hon behövde någon som kunde ta hand om kärnavfallsfrågorna. Jag sa, bara på kul: ”kan du inte anställa mig då?” ”Kanske det”, svarade hon.
Men tekniken då, hur går det med den? Det är ju ett tekniktungt område, var det inte besvärligt att sätta sig in i det?
Jag är gymnasieingenjör i botten och har projekterat gator och vattenledningar och sådant. Därför har jag har en aning om vad kärnkraftbyggarna pratar om, i alla fall vad gäller betong och armering.
Men det gäller att vara lyhörd för dem som har teknisk utbildning. Vi har ett fantastiskt samarbete med våra 35 experter som ger upp sakupplysningar.
Det är många vithåriga i branschen, precis som du själv, hur kommer det sig tror du?
Tid ger erfarenhet och erfarenhet är särskilt viktigt i den här branschen. Men det är väl också så att under en period har man sagt att vi inte ska ha mer kärnkraft. Då har det inte varit så lockande för de unga att satsa på området. Men nu ger sig de unga teknikintresserade in i branschen och då kan vi vithåriga kanske ersättas av ungdomar.
Vad tycker du själv om kärnkraften?
Jag har svårt för diskussioner som handlar om för eller emot kärnkraften. Det leder ofta till ytterligheter. För min personliga del kan jag konstatera jag att vi måste ha el i vårt samhälle, det ser man ju när datorn inte fungerar och bergvärmepumpen stannar. Nu finns kärnkraftverken där och vi får leva med den under lång tid. Jag är glad om jag kan bidra på ett hörn och göra den säker.
Säkerheten vid drift tror jag att man tagit hand om på ett bra sätt. Jag anser att den stora frågan är hur vi tar hand om avfallet.
Ett annat problem är det dubbla användningsområdet, tekniken kan ju också användas för vapenproduktion. Det gör att kärnkraften alltid kommer att vara en politisk fråga.
Under ett seminarium arrangerat av Elforsk 21 januari pratades det om Ingvars lag, vad betydde det?
Det där handlade om vårt fortsatta arbete, där regeringen gett mig i uppdrag att utreda möjligheterna att lägga samman bestämmelserna i kärntekniklagen, strålskyddslagen och miljöbalken till en ny Strålsäkerhetslagstiftning.
Du borde ju vara pensionär egentligen men åtar dig ändå tunga utredningar, hur kommer det sig?
Det är kul att jobba. Juridik är spännande! Men framöver hoppas jag på att kunna jobba mer flexibelt än vad det nuvarande arbetet medger.
Ingvar Persson
Ålder 68 år
Familj Fru och fyra barn av vilka två är utflugna.
Bor Rött hus med vita knutar intill Trollbäcken. ”Ett riktigt Barnen-i-Bullerbyn-hus”.
Hobbies Så mycket tid som möjligt med familjen. Spelar badminton och tennis med barnen. ”Förr sprang jag i skogen men nu lufsar jag snarare”. Böcker och teater med frun.
när det blir tid över.
Karriär i korthet
1960-talet Ingenjörsexamen Stockholms tekniska institut
1964 Ingenjör, Österhaninge kommun
1970 Kommunförbundet
1980-talet Juristexamen Stockholms universitet
1981 Regeringskansliet, kommunfrågor
1988 Riksrevisionsverket
1989 Regeringskansliet, miljöfrågor med uppdrag som Kärnavfallskommissionen och ett antal internationella uppdrag.
2000 Chefsjurist SKI
2009 Särskild utredare med regeringsuppdrag
