Trådlös mätning testas i gruvkross
2008-01-28
Metoder som kompenserar för den trådlösa teknikens osäkerhet ska göra det möjligt att använda trådlös mätning även i processindustrier. Forskare från KTH och Lund testar nu, tillsammans med ABB och Boliden, en trådlös mätmetod i en gruvkrossanläggning i Garpenberg.
Trådlös överföring är osäker och data går förlorade då och då. Men det
går att kompensera för osäkerheten. Forskare i Luleå och hos KTH i
Stockholm utvecklar just nu sensorer, mätinstrument och system som ska
göra det möjligt att använda trådlösa styrsystem även i
processindustrin, där kraven på säker överföring är extra stora
eftersom informationen behövs för att styra ibland sekundsnabba förlopp
där stora värden står på spel.
Karl Henrik Johansson är professor i
reglerteknik på KTH, och arbetar med hur systemen ska göras mer
robusta. De ska tåla att ett eller annat mätdata ramlar bort på vägen
mellan sensorerna ute i verksamheten
och styrsystemet inne i kontrollrummet.
- Om man tappar information under några sekunder kan styrsystemet
försöka förutsäga vad som händer i processen. Man kan återskapa vad man
tror att sensorn hade mätt om systemet hade haft kontakt med den,
berättar Karl Henrik Johansson.
För att klara det, måste den som utformar den återskapande funktionen
ha väldigt god förståelse för processen. Det gäller bland annat att
kunna förutsäga överraskande händelser som kan inträffa mycket
plötsligt.
Just nu studerar Karl Henrik och hans kollegor en gruvkrossanläggning
hos Boliden i Garpenberg, i en flotationstank närmare bestämt, där
metall skiljs från mineral och andra föroreningar med vatten och
kemikalier.
- Det som då kan hända är att något faller ner i tanken så att nivån
plötsligt ändras. Om vi tappar kontakten med sensorn just då, tar det
kanske lång tid innan vi upptäcker det. Frågan är hur mycket tid det
kan handla om, säger Karl Henrik Johansson.
Problemet kan lösas med bättre sensorer, som inte tappar kontakten så
ofta, eller med mer sofistikerade styrsystem som klarar av att
kompensera. Forskarna i Luleå satsar på sensorn och på
kommunikationsprotokoll medan Stockholmsforskarna satsar på
kompensation och på reglering med ett ABB-system.
- Vad man satsar på till slut är en fråga om kostnader, man kan välja
exklusiva sensorer och kompensera mindre, eller billigare sensorer och
mer sofistikerad kompensation, säger Karl Henrik Johansson.
Resultatet ska bli ett tillägg till det existerande reglersystemet.
- Det är bra att kunna hänga på något så att man inte behöver ändra i existerande system, säger Karl Henrik Johansson.
Projektet ingår i ett stort europeiskt forskningsprogram, Socrades, med
en budget på 130 miljoner kronor och 15 deltagande organisationer och
företag från sex länder. Flera stora europeiska företagen inom området,
som Schneider, Siemens och ABB, deltar i projektet. För dem är det bra
att vara med och utveckla en standard som ska gälla för de olika
delarna av systemet. De ska också gå att anpassa till gällande
standard, må det vara Zigbee eller Industrial Wireless Lan.
I systemet som ska provas ut hos Boliden, är det bara sensorn som
kopplas in trådlöst. Styrsignalerna via ställdonen till processen går
fortfarande ut via kabel till systemet.
- Man är mer mån om att sensorn är trådlös, för den använder mindre
energi normalt och kan drivas med ett batteri. Ställdonen kräver i
vilket fall som helst oftast en kabel för elförsörjningen. Men längre
fram kan vi tänka oss att ställdon som är så små att de också kan
drivas med batterier, säger Karl Henrik Johansson.
Främsta anledningen till att processindustrin alls ska satsa på den
störningskänsliga trådlösa tekniken är att pressa kostnader genom att
minska på den dyrbara kabeldragningen.
Framöver kan systemen med trådlösa sensorer även erbjuda tekniska
fördelar. Om sensorerna blir riktigt billiga och kan spridas i stor
mängd går det att få in information från betydligt fler ställen än i
dag och det ger helt nya möjligheter att optimera systemen.
- De trådlösa sensorerna kallas "motes", vilket betyder sandkorn på
engelska. Tanken är att man ska kunna bygga sensorer i den
storleksordningen och skapa "smart dust", säger Karl Henrik Johansson.
Text Kerstin Lundell
(processnet.se)
Annons:
2010-02-08Efter en 40 % nedgång av produktionen under 2009, ser vi nu en kraftig återhämtning, enligt Svenska Gjuteriföreningen.
2010-02-08I Kinnared har träindustriföretaget Derome tagit ytterligare en pelletstork i drift.
2010-02-08Dannemora gruva kommer att vara torr i månadsskiftet februari/mars, efter 20 månaders länspumpning. Provleveranser till europeiska stålverk har startat.
2010-02-08Utseendet av en energianläggning påverkar hur den uppfattas, enligt en avhandling från Luleå tekniska universitet.
2010-02-08
Ett löv ska pryda mat som är ekologisk enligt EUs normer. Lövet röstades fram av 130 000 personer inom EU.
2010-02-05Ozonskador hämmar skogstillväxten i Norden med upp till tio procent och orsakar därmed betydande ekonomiska förluster för skogssektorn. Det säger en färsk nordisk-baltisk rapport.
2010-02-05Energimyndigheten beviljar Vasasensor ett villkorslån på nära fyra miljoner kronor för genomförandet av projektet “Energibesparing i pappersmaskiner”. Samtidigt tillför befintliga ägare i Vasasensor ytterligare kapital.
2010-02-05När man tillverkar flytande biobränslen som etanol, blir klimatförbättringen mycket större om man tar tillvara energin också i restprodukterna.
2010-02-05
Pharmadule som designar läkemedelsfabriker har tecknat avtal med ett företag i Kina om att bygga anläggningarna på plats enligt det svenska företagets eget modulkoncept.
2010-02-04Vindkraftens globala tillväxt 2009 var 31 procent, trots finanskris och lågkonjunktur. Totalt byggdes 37,5 GW. Kina mer än fördubblade effekten med 13 GW till 25,8 GW.
2010-02-04Plastbranschen satsar på kompetenslyft för att bli världsbäst. En storsatsning på kompetensutveckling görs av Polymercentrum Sverige med pengar från Europeiska Socialfonden.
2010-02-02En ny järnväg från Pajala till det finska järnvägsnätet öster om Muonioälven ska ge rationella transporter för norrbottniska gruvprojekt.
2010-02-02Modernisering av avloppsreningen i St Petersburg minskar utsläppen till Finska Viken.
2010-02-02EU har planer för utbyggnad av elnätet, så att det kan ta emot den förväntade ökningen av förnybar el, i ett första steg vindkraft till havs.
2010-02-02En ny livscykelstudie av rostfritt stål producerat i EU, visar att Outokumpus produkter har 10 till 20 procent mindre carbon footprint, eller koldioxidavtryck, än genomsnittet.
2010-02-02En person skadades vid en olycka vid stränggjutningen hos SSAB i Luleå.
2010-02-02I avloppssystem reduceras ofta sulfat till sulfid och det kan i sin tur leda till bildning av svavelväte, som är korrosivt, giftigt och luktar illa.
2010-02-01Svenska Läkemedelsverket och regeringen ska försöka hjälpa indisk läkemedelsindustri att rena utsläppen.
2010-02-01Med hjälp av värmekameror i flygplan går det att hitta läckor i fjärrvärmenätet.
2010-02-01Forskare vid US Department och Energy har lyckats modifiera bakterien E.coli att producera diesel med hjälp av sina egna fettsyror.
2010-01-29Värdet av den svenska stålexporten uppgick i fjol till cirka 37
miljarder kronor, vilket är en nedgång med 46 procent jämfört med 2008.
2010-01-29IVL Svenska Miljöinstitutet och Innventia ska tillsammans sälja och marknadsföra ett nytt system för kemikaliehantering.
2010-01-29Genom att bränna slam från biogasanläggningar återvinns energi, samtidigt som problem med föroreningar minskar. Arne Lindahl utvecklade idén redan 2002, och nu är den på väg att kommersialiseras.
2010-01-28I en stor undersökning, som omfattar 7400 privata företag i 36 länder, har man kartlagt hur företag runt om i världen förbereder sig i väntan på bättre tider.
