23948sdkhjf

”Det är skillnad på gruva och gruva”

Bergsstaten har mycket att göra just nu; resultatet från den förra prospekteringsvågen börjar synas. Dessutom ska koncessioner omprövas efter Norra kärr-domen.

Bergmästare Åsa Persson berättar om ny praxis, risk för ökade handläggningstider och polariseringen i gruvdebatten.

För sju år sedan blev Åsa Persson utsedd till bergmästare av regeringen. Då var det högkonjuntur i gruvbranschen och antalet prospekteringsansökningar låg på topp.

– Jag minns pensionärer som kom till oss och skakade i extas för att de skulle ut och leta efter guld. Sen är det inte alla som lyckas. Mycket pengar plöjs ner i undersökningar men kanske bara ett projekt av hundra blir något i slutänden.

Hos Bergsstaten ligger koncessionsansökningarna på hög efter att den stora prospekteringsvågen givit resultat. Dessutom väntar ytterligare ansökningar på omprövning efter att högsta förvaltningsdomstolen kommit med nya riktlinjer: att koncessionsansökan ska gälla all markanvändning inom hela industriområdet.

– Vi blev förvånade över domen, men den är prejudicerande, så nu är det tydligare vad som gäller. Nu krävs mer information från bolagen för koncessionsansökningar. Vissa har redan planerat hela industriområdet och då behöver de bara lämna in sin informationen i ett tidigare skede. För slutresultatet är det ingen skillnad, inga beslut har ändrats på grund av det här, berättar bergmästare Åsa Persson.

Förtydligandet är ett resultat av överklagandet av koncessionsansökan i Norra Kärr. Bergsstaten har nu handlagt ärendet igen och begärt kompletterande uppgifter. Tasman metals har begärt förlängd svarotid, något som de fått.

– Om ett bolag ansöker om mer tid så får de det eftersom det inte drabbar någon, förutom bolaget självt som får sin koncession senare. Det är en annan sak när andra begär mer tid, ibland för att förhala ärendet, då är det inte rimligt att sökanden får vänta hur länge som helst.

De som ska söka en koncession behöver dock inte låsa sig till enbart ett alternativ. Det går att presentera olika planer för markanvändningen och sedan kan Bergsstaten pröva varje alternativ och säga vad som är okej eller inte.

Något merarbete för myndigheten blir det inte, menar bergmästare Åsa Persson. Däremot blir handläggningstiden förlängd nu i början eftersom en del ärenden skickas tillbaka för omprövning.

– Vi har lyckats hålla våra handläggningstider, men kommer förmodligen att behöver glida lite på det. Vår arbetsbelastning följer konjunkturersvängningarna och vi är skyldiga att pröva alla ansökningar.

Åsa Persson har en civilingenjörsexamen inom lantmäteri och hade ingen erfarenhet av gruvindustri, mer än att hon förvaltade och sålde fastigheter för LKAB.

– Det är alltid en kick att byta jobb, bygga på något man gjort förut, men utvidga det och göra nåt nytt.

Under hennes år som bergmästare har högkonjunktur skiftat till lågkonjuktur. Debatten om gruvorna har också ändrat karaktär. Idag ifrågasätts gruvnäringen på ett helt annat sätt än förut.

– Det är bra med miljödebatt. Vad skulle vi ha för lagstiftning om inte folk stått på barrikaderna och kämpat för tuffare lagar? Men det gäller att vara försiktig. Jag tycker att det är mycket otrevligt när debatten spårar ur och övergår till personangrepp och aktivism.

Hon ger exempel på en gruvbolagschef som kände sig tvingad att lämna branschen på grund av hat och hot mot sin familj. Själv har Åsa Persson inte utsatts för hat och hot. Däremot har vissa debattörer betett sig ohederligt och fört fram rena lögner.

– Då har jag oftast valt att inte bemöta påståendena offentligt. Jag tror att det är bäst att inte röra om i grytan.

– Jag gillar inte heller polariseringen när någon grupp drar sina motståndare över en kam, säger Åsa Persson.

Samma sak gäller generaliseringar om gruvor.

– Det är stor skillnad på gruva och gruva. Sulfidmalmer måste hanteras otroligt försiktigt, medan oxidbaserade järnmalmsgruvor inte kräver samma försiktighet.

Bergmästarens roll är varken politisk eller lagstiftande. Hon och hennes medarbetare ska följa de lagar som finns och fatta myndighetsbeslut enligt minerallagen. Ingen får behandlas annorlunda. Flera personer har kontaktat bergmästaren för att ifrågasätta att ett gruvbolag med högerextrema företrädare fått koncessionstillstånd.

– Som myndighet kan vi inte särbehandla bolag eller personer på grund av politiska åsikter, till exempel diskvalificeras inte en nazist på grund av sina åsikter. Vi tillämpar minerallagen och efterlevnaden av den. Transportstyrelsen kan ju till exempel inte neka en person körkort bara för att personen eventuellt brutit mot någon annan lagstiftning, säger Åsa Persson.

Ett annat lagrum som Bergsstaten kan tillämpa är expropriationslagens ersättningsbestämmelser. De används sällan, men kan bli aktuella när markägare tvingas flytta för att möjliggöra gruvbrytning. Då ska exploatören ersätta markägaren.

I skrivande stund är det aktuellt i både Kiruna och Malmberget, samhällen som ska flyttas för att ge utrymme för utökad gruvdrift. Hon bor själv i Kiruna och berättar att alla som bor där är berörda på ett eller annat sätt. Eftersom LKAB hittills kommit överens med fastighetsägarna så finns inga ärenden där Bergsstaten behövt besluta om ersättningen.

Jesper Gunnarsson


Intervjun tidigare publicerad i Process Nordic nr 6 2017

Kommentera en artikel (1)
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.064