Cellulosa framtidens textilier

| Av Redaktionen Papernet | Tipsa redaktionen

Cellulosa framställd från norrländsk gran och tall kan vara vägen till framtidens miljövänliga textilprodukter och i en doktorsavhandling från Karlstads universitet har sådan cellulosaframställning specialgranskats.

Världens befolkning ökar samtidigt som genomsnittsinkomsten stiger, vilket medför att efterfrågan på kläder och andra textilier skjuter i höjden. Man räknar med att den globala textilförbrukningen år 2050 kommer att vara tre gånger så hög som 2015.

Bomullsproduktionen, som förr var den dominerande fiberråvaran, kommer minska eftersom allt mer jordbruksmark behövs för livsmedelsproduktion. Idag framställs cirka 60 procent av textilierna med hjälp av petroleum men eftersom olja är en icke förnybar råvara kommer den att ta slut inom en inte alltför avlägsen framtid. Därför behövs nya miljövänliga textilråvaror baserade på förnyelsebara råvaror för att möta framtidens textilbehov.

Idag talas det ofta om skogsindustrins problem med vikande försäljning som ett resultat av minskad pappersförbrukning. Efterfrågan på tidningar och papper sjunker medan efterfrågan på miljövänliga skogsbaserade textilfibrer ökar.

– Vårt forskningsprojekt innefattade två typer av sulfitkok av gran och tallved, säger Raghu Deshpande, doktorand i kemiteknik vid Karlstads universitet.

Målet med projektet var att öka förståelsen för vad som sker vid sulfitkokning av barrvedsmassa där slutprodukten är dissolvingmassa, det vill säga nästan ren cellulosa, samt undersöka om sulfitkokning kan förbättras ytterligare så att i slutänden det ekonomiska utfallet förbättras.

Forskningen har gjorts inom VIPP företagsforskarskola och finansierats av Domsjö Fabriker, MoRe Research, Kempestiftelsen samt KK stiftelsen. VIPP står för värdeskapande i fiberbaserade processer och produkter och är ett samarbete med industrin vars syfte är att stärka universitetets forskningsmiljöer och kompetensutveckla näringslivet.

Huvudfokus för den här studien var att ta fram ny kunskap om sulfitteknologin. Studien handlar om att förstå och undersöka avgörande aspekter på massaproduktion från billigare råmaterial för cellulosatillverkning. Forskningsresultaten är användbara för att tillverka ännu bättre sulfitmassor och på sikt kanske även nya sulfitbruk kan komma att anläggas.

– Vår studie visar att olika råmaterial utan problem kan blandas och ändå resultera i cellulosa av bästa kvalitet, säger Raghu Deshpande. Möjligheten att producera lönsamma biprodukter som till exempel etanol gör dessutom denna tillverkningsprocess mer hållbar såväl ur ett miljö- som samhällsperspektiv.



Håll dig uppdaterad med Process Nordic
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Mycket hög tillgänglighet i vinter

Vill bygga stort bioraff i Timrå

Förslag om ekokompensation

Högre järnmalmspris hissar resultatet

Året har inletts positivt med ökad produktionsvolym och rörelseresultat för första kvartalet, skriver LKAB i ett pressmeddelande när spotpriset för järnmalm under kvartalet handlats till den högsta prisnivån sedan hösten 2014.

Letar ny ägare till Gobigas

GoBiGas, Göteborg Energis demonstrationsanläggning för storskalig produktion av biogas genom förgasning av skogsråvara, kan få en ny ägare.

Startat nya extrudern i Husum

Återupptar arbetet med nyckelbiotoper

Arkiv

74-tonsfordon ger marginell nytta

”Skogsnäringen – en framtidsbransch”

Stålklänningar åter till Munkfors

Mer olja i Barents hav

De norska gas- och oljetillgångarna i Barents hav är betydligt större än vad som tidigare antagits, visar nya beräkningar från norska Oljedirektoratet.

Unik metod för gruvavfall

Rester blir biovätgas och bioplast

Ökar mer än förväntat

Försäljningen ökar mer än förväntat, produktionen var den högsta någonsin i ett enskilt kvartal. 

Drönare ska säkra gruvorna

Autonoma drönare som inspekterar svåråtkomliga gruvschakt efter sprängningar i berget ska bidra till en säkrare gruvmiljö. Utvecklingen av autonom robotik i gruvor leds av forskare vid Luleå tekniska universitet som en viktig del av framtidens gruvdrift.

Klimatklivet – ska göra biogasen möjlig

Cellulosa framtidens textilier

Nu JO-anmäler vi...

Södra vill transportera fossilfritt 2030

Ersätter fossila barriärer

Aluminium intressant alternativ

Forskning kring förgasning får 78 Mkr

Lärosätena saknar säkerhetskurser

Processindustrins framtida ingenjörer får ingen ordentlig säkerhetsutbildning. Riskanalys och processäkerhet saknas på schemat hos flera lärosäten – och de kurser som finns är valbara.

JO-anmäler Naturvårdsverket

Varmhållning undviker saltad nota

Regeringen satsar 37 Mdkr på FoU

Försiktig stubbskörd är inget hot

Beslut om tysklandsförbindelse

Malmberget uppdateras

Optimerar stränggjutningsprocessen

Förbereder finsk inflytt

Brister i flertalet gruvsaneringar

Ljus framtid för förnybart

Göran Persson in i LKAB

Omkom i fallolycka på Rönnskärsverken

Märket är satt – 6,5 procent på tre år

Sänd till en kollega

0.154