Ersätter fossila barriärer

| Av Redaktionen Papernet | Tipsa redaktionen

Forskare tittar nu på hur hemicellulosa från pappers- och massaindustrin ska kunna användas som råvara för att framställa skummande material.

Eftersom dessa produkter i dag framställs av fossilbaserade råvaror så har projektet en stor potential ur miljösynpunkt. Och i intresset från branschen är stort.

Skummade material och produkter, som exempelvis används i förpackningsmaterial, tillverkas i dag ofta av fossilbaserade råvaror, till exempel syntetisk plast. Målsättningen med forskningsprojektet är att kunna ersätta den fossila råvaran med förnybar råvara och nu tittar forskarna närmare på hemicellulosa.

Anders Brolin, director of innovation management på Stora Enso, är ordförande i projektets styrelse och forskarna uppger att intresset från branschen generellt är stort.

– Intresset från pappers- och massaindustrin är mycket stort. Stora Enso är en viktig spelare i projektet, exempelvis levererar de hemicellulosa till oss, säger Anette Larsson, biträdande professor i farmaceutisk teknologi vid kemi och kemiteknik, Chalmers.

Ved består, mycket förenklat, av tre olika kemiska föreningar: cellulosa, lignin och hemicellulosa. Hemicellulosa är en restprodukt från tillverkning av massa och forskarna intresserar sig för just denna produkt eftersom den inte ger någon ytterligare miljöbelastning. För att kunna använda hemicellulosa så måste den extraheras, lyftas ut, från de övriga biprodukterna i bruket.

Vilka konkreta resultat har forskningen uppnått så här långt?

– Vi har utvecklat tekniker att kemiskt modifiera hemicellulosa och vi har skummat olika material med olika tekniker, säger Anette Larsson.

Egenskaperna hos det skummade materialet skall kunna styras från mjuka, flexibla strukturer som kan passa som absorbenter till styva skum till förpackningsmaterial. För att möta dessa utmaningar krävs att hemicellulosan modifieras. Det kan exempelvis göras genom substitution med vissa kemiska grupper, tillsatser av mjukgörare och användning av stabilisator för att rent mekaniskt få stelare skum.

Forskarna samarbetar med allt från råvaruleverantörer, konverterare till användare av den skummade produkten. Dessutom arbetar intressenter från industrin med att se till att de framtagna koncepten är relevanta ur ett industriellt perspektiv.

Forskarna tror att projektet kan skapa förutsättningar för en mer konkurrenskraftig pappers- och massaindustri, en ökad användning av biomassa från skogsindustrin samt nya avancerade skummaterial.

– En praktisk tillämpning ligger fem till tio år framåt i tiden, säger Anette Larsson.

Karin Montgomery



Håll dig uppdaterad med Process Nordic
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Mycket hög tillgänglighet i vinter

Vill bygga stort bioraff i Timrå

Förslag om ekokompensation

Högre järnmalmspris hissar resultatet

Året har inletts positivt med ökad produktionsvolym och rörelseresultat för första kvartalet, skriver LKAB i ett pressmeddelande när spotpriset för järnmalm under kvartalet handlats till den högsta prisnivån sedan hösten 2014.

Letar ny ägare till Gobigas

GoBiGas, Göteborg Energis demonstrationsanläggning för storskalig produktion av biogas genom förgasning av skogsråvara, kan få en ny ägare.

Startat nya extrudern i Husum

Återupptar arbetet med nyckelbiotoper

Arkiv

74-tonsfordon ger marginell nytta

”Skogsnäringen – en framtidsbransch”

Stålklänningar åter till Munkfors

Mer olja i Barents hav

De norska gas- och oljetillgångarna i Barents hav är betydligt större än vad som tidigare antagits, visar nya beräkningar från norska Oljedirektoratet.

Unik metod för gruvavfall

Rester blir biovätgas och bioplast

Ökar mer än förväntat

Försäljningen ökar mer än förväntat, produktionen var den högsta någonsin i ett enskilt kvartal. 

Drönare ska säkra gruvorna

Autonoma drönare som inspekterar svåråtkomliga gruvschakt efter sprängningar i berget ska bidra till en säkrare gruvmiljö. Utvecklingen av autonom robotik i gruvor leds av forskare vid Luleå tekniska universitet som en viktig del av framtidens gruvdrift.

Klimatklivet – ska göra biogasen möjlig

Cellulosa framtidens textilier

Nu JO-anmäler vi...

Södra vill transportera fossilfritt 2030

Ersätter fossila barriärer

Aluminium intressant alternativ

Forskning kring förgasning får 78 Mkr

Lärosätena saknar säkerhetskurser

Processindustrins framtida ingenjörer får ingen ordentlig säkerhetsutbildning. Riskanalys och processäkerhet saknas på schemat hos flera lärosäten – och de kurser som finns är valbara.

JO-anmäler Naturvårdsverket

Varmhållning undviker saltad nota

Regeringen satsar 37 Mdkr på FoU

Försiktig stubbskörd är inget hot

Beslut om tysklandsförbindelse

Malmberget uppdateras

Optimerar stränggjutningsprocessen

Förbereder finsk inflytt

Brister i flertalet gruvsaneringar

Ljus framtid för förnybart

Göran Persson in i LKAB

Omkom i fallolycka på Rönnskärsverken

Märket är satt – 6,5 procent på tre år

Sänd till en kollega

0.225