Försiktig stubbskörd är inget hot

| Av Redaktionen Papernet | Tipsa redaktionen

Ur klimatsynpunkt är bioenergi från stubbar klart bättre än energi från fossila bränslen som naturgas och kol, visar slutrapporten om stubbar från ett stort samarbetsprojekt med SLU, Lunds universitet, Uppsala universitet, Umeå universitet och Skogforsk.

Studien visar också att intensiv stubbskörd påverkar biologisk mångfald negativt, men så länge stubbar bara tas ut på en mindre andel av hyggena är det inget hot ens mot känsliga arter.

Efter stormen Gudrun 2005 ökade intresset för att skörda stubbar som bioenergi i Sverige. Men skogsföretag, Energimyndigheten, Skogsstyrelsen och SLU ville först grundligt undersöka för- och nackdelarna med storskalig stubbskörd. Även skogliga certifieringsorganisationer ville ha besked.

Ett stort antal forskare från SLU, Lunds universitet, Uppsala universitet, Umeå universitet och Skogforsk har därför under totalt åtta år studerat hur stubbskörd påverkar mark, växter, svampar, smådjur, växthusgaser, kväveutlakning, kvicksilver och skogsproduktion.

Den största fördelen med stubbskörd är att klimatpåverkan blir mindre än när man eldar med fossila bränslen, säger Tryggve Persson, koordinator för forskningsprogrammet.

Det här beror på att stubbar som lämnas kvar i skogen avger koldioxid när de bryts ned. Om man eldar med kol, olja eller naturgas i ett värmeverk avges således koldioxid från bådefossilbränslet och stubbarna som är kvar i skogen. Med stubbskörd blir det bara koldioxidutsläpp från stubbarna när de eldas i värmeverket.

En farhåga i början av programmet var att själva lyftandet av stubbar och rötter skulle öka avgivningen av växthusgaser, eftersom marken rörs om. Det blev tvärtom. Forskarnas resultat visar att omrörningen minskar utsläppen av växthusgaserna koldioxid, lustgas och metan.

– Projektet har också visat att den biologiska mångfalden påverkas mindre än vad man skulle kunna tro, säger Tryggve Persson.

Om stubbskörden begränsas till tio procent av alla hyggen – motsvararande cirka 20 000 hektar per år över hela landet – så är risken för att arter ska dö ut liten. Men om stubbar skördas på 30 procent av hyggena under lång tid (mer än 20–30 år) ökar utdöenderisken betydligt för "vedlevande arter med speciella egenskaper och miljökrav", visar teoretiska analyser.

– Stubbrytningen får alltså inte bli för intensiv om man ser till ett helt skogslandskap, men på det enskilda hygget kan man skörda praktiskt taget alla granstubbar som står på fast mark och inte nära fuktstråk, hänsynsytor, kulturlämningar och basvägar där skogsmaskinerna ska köra, säger Tryggve Persson.

En annan fråga var om koncentrationen av metylkvicksilver i avrinnande bäckvatten skulle öka, eftersom stubbskörd skapar miljöer med stillastående vatten där det kvicksilver som finns i marken kan ombildas till giftigt metylkvicksilver. Men även på den punkten har programmet gett lugnande besked.

Några andra resultat från forskningsprogrammet är att stubbskörd:
-ökar den naturliga föryngringen av björk och tall
-inte påverkar virkesproduktionen i nästa skogsgeneration
-kan minska spridningen av rotrötaminskar mängden bärris på unga hyggen
-i något fall har lett till ökad kväveutlakning.

I dagsläget bedrivs praktiskt taget ingen stubbskörd i Sverige. Att skörda och flisa stubbar är -förhållandevis dyrt, och under senare år har det varit billigare för värmeverken att bränna andra sortiment, såsom sekunda massaved, returträ och annat brännbart avfall.

– Men marknadssituationen kan snabbt ändras. Genom forskningsprogrammet har vi nu en viktig kunskapsbas om och när stubbar behöver skördas i stor skala i framtiden, säger Tryggve Persson.

Forskningsprogrammet har finansierats av Energimyndigheten, SLU och nio FSC-certifierade skogsbolag (Sveaskog, Holmen Skog, SCA Skog, Södra Skog, Bergvik Skog, Stora Enso Skog, Skogssällskapet, BillerudKorsnäs AB och Svenska kyrkan).

Mer om rapporten
Läs den populärvetenskapliga rapporten från stubbprogrammet: Stubbskörd – hur påverkas klimat och miljö? Forskningen har också rönt internationellt intresse och slutrapporten kommer inom en snar framtid även i en engelsk version.

Rapporten kan hämtas via nätet.



Håll dig uppdaterad med Process Nordic
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

13 Mkr mot skogsskador

Koll på skogen?

Svenskarna ska vara kända för att vara ett skogsälskande folk – men har vi koll på vad skogen också används till?

Pionjäranläggning förtidspensioneras

17 juni levererade Oskarshamn 1 (O1), den första kommersiella reaktorn i Sverige, sina sista kilowattimmar el.

Vibrationsövervakning med HD-teknologi

Nordic Paper Åmotfors bygger ut det befintliga onlinesystemet för vibrationsmätning på PM6 med ytterligare mätpunkter från SPM.

Södrastöd till forskningen

Ingenjörer topprankar ABB

ABB har levererat DolWin2

Arkiv

Preem Gas AB danskt

Stoppade verk räddar fladdermössen

Biologerna Martin Green och Jens Rydell, forskare vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet, får Skånes vindkraftspris 2017 för sin forskning om vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar.

SCA-förundersökning läggs ned

Kammaråklagare Thomas Forsberg vid Riksenheten mot korruption lägger ned förundersökningen i sin helhet om trolöshet mot huvudman och mutbrott mot företrädare för SCA.

Inget jobbsug i miljösektorn

Ökad malmproduktion 2016

Vågkraft i norska nätet

Nya material från skogen

Överskottsgas blir fartygsbränsle

Investment in bar finishing capabilities

Cassandras vd delgiven

Ny teknik höjer säkerheten

Inopererade chip, tatueringar med ledande bläck och linser som kompletterar ögats bild av verkligheten. Det är några av tekniktrenderna som kan undersökas när processindustrin deltar i ett forskningsprojekt för att öka säkerheten.

Boden bygger ny avfallspanna

Knappt tio år har gått sen Bodens energi byggde sin senaste avfallspanna. Nu är det dags igen, eftersom den äldsta pannan är nästan fyrtio år.

Styrde limkokaren trådlöst

Staten berett gå in i Pajala

Bättre kvalitet med ny kamerateknik

Ett nytt projekt inom det strategiska innovationsprogrammet Processindustriell IT och Automation (PiiA) ska leda till minskade process- och kvalitetsvariationer vid pappers- och kartongtillverkning.

Nyinvigde världens modernaste

Bygger vätgasanläggning

Vill minska processindustrins utsläpp

1

Genombrottsorder för Svenska Aerogel

Investerar i Kvarntorp

Fortsatt färre olyckor

Sweco medverkar i Clink

Förvärvar Norges ledande bergteknikbolag

Tillväxt ökar utsläppen

Nya regler hotar stålindustrin

Flytt i Kiruna

Gruvöns massalinje igång igen

Investerar i Hylte bruk

Svensk skog möter norsk olja

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.136