Genombrott med jästcellfabriker

| Av Redaktionen Papernet | Tipsa redaktionen

Många försök har gjorts för att förändra det envisa lilla enzymet. Men ingen har lyckats, förrän nu. Med nya fynd från Chalmers har enzymet fettsyrasyntas börjat producera hållbara kemikalier som kan användas som biobränslen.

bildtext: Strukturen hos enzymet fettsyrasyntas (till vänster), och den modifierade varianten med främmande enzym i fettsyrassyntasets kammare (till höger).

Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Nature Chemical Biology.

Det finns ett stort behov av hållbara och rena alternativ som ersättning för samhällets alla oljebaserade produkter. En möjlig väg är att producera kemikalier och biobränslen från biomassa.

En forskargrupp på Chalmers arbetar med design av jästcellfabriker som faktiskt kan framställa de kemikalier som behövs på ett hållbart sätt. Gruppen har nu fått ett stort genombrott och har lyckats hitta ett sätt att förändra enzymet fettsyrasyntas, FAS, så att det kan framställa nya produkter.

– Det här enzymet producerar vanligtvis långa fettsyror, men vi har nu förändrat det så att det tillverkar medellånga fettsyror och metylketoner – kemikalier som används i dagens transportbränslen, förklarar Zhiwei Zhu, post-doc i forskargruppen.

– Med andra ord: Vi kan nu producera alternativ till bensin och jetbränsle i jästcellfabriker, och det har aldrig gjorts förut.

Det viktiga enzymet beskrevs först av nobelprisvinnaren Feodor Lynen, och många forskare har på senare år försökt att modifiera det. Men det har varit mycket svårt, eller närmast omöjligt – fram till nu.

– Vi förväntade oss inte det här. Faktiskt ansåg forskarsamhället att det här enzymet var väldigt svårmanipulerat, säger Zhiwei Zhu.

Fynden är närmast resultatet av en gnutta tur. För några år sedan upptäckte forskarna av en slump ett FAS som hade två acylbärande proteindomäner.

– Vi försökte ändra på enzymet genom att byta ut den ena acylbärande proteindomänen mot ett främmande enzym, och därigenom ändra dess egenskaper – och förvånande nog lyckades vi. Sedan implementerade vi samma förändring i andra FAS och märkte att det verkade fungera.

Forskarna fokuserar nu på att använda det modifierande enzymet för att bygga jästcellfabriker som producerar kemikalier och bränslen från glukos. Man har ansökt om patent, och företaget Biopetrolia – som bildats av forskare på institutionen för biologi och bioteknik – är igång för att ytterligare utveckla tekniken och därigenom göra den ekonomiskt hållbar.

Men, som den forskare han är, har Zhiwei Zhu även ett eget mål:

– Jag vill avslöja de biokemiska och strukturella förklaringarna till den här nya förändringen i fettsyrasyntas.


Håll dig uppdaterad med Process Nordic
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Mycket hög tillgänglighet i vinter

Vill bygga stort bioraff i Timrå

Förslag om ekokompensation

Högre järnmalmspris hissar resultatet

Året har inletts positivt med ökad produktionsvolym och rörelseresultat för första kvartalet, skriver LKAB i ett pressmeddelande när spotpriset för järnmalm under kvartalet handlats till den högsta prisnivån sedan hösten 2014.

Letar ny ägare till Gobigas

GoBiGas, Göteborg Energis demonstrationsanläggning för storskalig produktion av biogas genom förgasning av skogsråvara, kan få en ny ägare.

Startat nya extrudern i Husum

Återupptar arbetet med nyckelbiotoper

Arkiv

74-tonsfordon ger marginell nytta

”Skogsnäringen – en framtidsbransch”

Stålklänningar åter till Munkfors

Mer olja i Barents hav

De norska gas- och oljetillgångarna i Barents hav är betydligt större än vad som tidigare antagits, visar nya beräkningar från norska Oljedirektoratet.

Unik metod för gruvavfall

Rester blir biovätgas och bioplast

Ökar mer än förväntat

Försäljningen ökar mer än förväntat, produktionen var den högsta någonsin i ett enskilt kvartal. 

Drönare ska säkra gruvorna

Autonoma drönare som inspekterar svåråtkomliga gruvschakt efter sprängningar i berget ska bidra till en säkrare gruvmiljö. Utvecklingen av autonom robotik i gruvor leds av forskare vid Luleå tekniska universitet som en viktig del av framtidens gruvdrift.

Klimatklivet – ska göra biogasen möjlig

Cellulosa framtidens textilier

Nu JO-anmäler vi...

Södra vill transportera fossilfritt 2030

Ersätter fossila barriärer

Aluminium intressant alternativ

Forskning kring förgasning får 78 Mkr

Lärosätena saknar säkerhetskurser

Processindustrins framtida ingenjörer får ingen ordentlig säkerhetsutbildning. Riskanalys och processäkerhet saknas på schemat hos flera lärosäten – och de kurser som finns är valbara.

JO-anmäler Naturvårdsverket

Varmhållning undviker saltad nota

Regeringen satsar 37 Mdkr på FoU

Försiktig stubbskörd är inget hot

Beslut om tysklandsförbindelse

Malmberget uppdateras

Optimerar stränggjutningsprocessen

Förbereder finsk inflytt

Brister i flertalet gruvsaneringar

Ljus framtid för förnybart

Göran Persson in i LKAB

Omkom i fallolycka på Rönnskärsverken

Märket är satt – 6,5 procent på tre år

Sänd till en kollega

0.113