Pappret först, kemi och textil kommer sedan

| Av Redaktionen Papernet | Tipsa redaktionen

Jungfrulig fiber ska bli papper och som återvinns för att bli textil och kemiska produkter. Detta enligt en IVA-rapport, som skissar på resurseffektivitet i användningen av biomaterial. Men för att nå dit kräver mycket av industrin i form av FoU och nya samarbetsformer.

Ingenjörsvetenskapsakademin IVA kom nyligen med rapporten Resurseffektivitet, -färdvägar mot 2050. Det är en delrapport från IVA-projektet Resurseffektiva affärsmodeller – stärkt konkurrenskraft. Avsnittet om bioråvaruflödet är värt att studera för alla med intressen i skogsindustrin.

Att kartlägga flödena har inte varit helt lätt, för på många områden saknas statistik eller så är data inte jämförbara. Statistiken behöver förbättras för att man ska förstå behoven av forskning och utveckling, flöden, aktörernas roller och behovet av logistik. Det behövs ett informationssamarbete som riktar sig allmänhet och beslutsfattare om bioråvarans bidrag till ekonomi, arbetsmarknad och samhällsnytta.

Resurseffektiviteten kan öka. IVA pekar på några huvudområden med potential för ökad resurseffektivitet.

Ett kallar man för industriell symbios. Med det menas samarbetet mellan branscher och flöden, som väsentligt behöver förbättras. Det kunde skapa förutsättningar för nya affärsmöjligheter som utnyttjar även flöden med små ekonomiska värden. Kunskaperna inom näringslivet på de här områdena är inte tillräckligt stora för att utnyttja potentialen fullt ut.

Återanvändning av fibrer i kemiindustrin ser IVA-utredarna som mycket intressant. Men man anser att fibrerna först bör tjäna andra ändamål, i papper eller som byggträ, innan de sönderdelas i sina byggstenar i en kemisk fabrik. Biodrivmedel är intressant, men IVA ser etanol som en kortsiktig produkt. Biodiesel är intressantare. Men IVA pekar också på att konkurrensen om återvunnen fiber ökar, inte minst från Kina. Här efterlyses forskning, samarbete och styrmedel för att området rätt ska förstås och utvecklas.

Odling av bomull är resurskrävande och vattenkrävande. Många påstår att bomullsodlingen nått vägs ände och inte längre kan expandera. Textilfiber av trä har setts som en ersättning men utvecklingen går långsamt. Anledningen är att internationella patent sätter hinder i vägen. Men de svenska skogstillgångarna är stora och det ger möjligheter att utveckla området i amarbete med svenska textil- och klädesföretag. Det är ett arbete som redan pågår.

IVA pekar på behovet av forskning bl a kring torra tillverkningsmetoder med mindre miljöpåverkan. Den viskosprocess med kolsvavla som en gång användes av Svenska Rayon var inte trevlig.

Men även här är målet att man ska kunna använda returfiber för textilproduktion. Det ger två problem. Returpappret ska inte ha kommit i kontakt med trycksvärta för att bli användbar textil och om fibern är sliten blir resultatet produkter med låg slitstyrka.

Mycket tryckt papper energiåtervinns, dvs bränns. IVA pekar på möjligheterna till ”design for recycling”, i det här fallet förändrad tryckbehandling för ökad återanvändbarhet. Liknande resonemang kring trä och byggmaterial förs av IVA, men där är utmaningarna större.

Det här leder till resonemang om affärsmodeller kring bioråvaruflödet och nya affärsmöjligheter. Och då har IVA främst diskuterat kemiindustrins möjligheter att utnyttja fibrer som redan använts t ex i pappersindustrin. Utredarna tycker inte att det är en resurseffektiv affärsmodell att direkt, från jungfrulig fiber, producera biobaserade kemiska produkter. Bioråvaran ska ta omvägen att först bli papper eller byggnadsmaterial i en utvecklad resurskedja.

Den kan se ut så här: Råvaran (virket) sågas till fasta träprodukter, spånet blir massa och papper, pappret återvinns i flera steg varpå man producerar en biobaserad textil, som kan användas till produktion av kemikalier och till sist förbrännas för energiåtervinning.

För att åstadkomma en affärsmodell likt denna krävs samverkan mellan skogsindustrin, förpackningsindustrin, kemiindustrin och återvinningsföretagen.

Resultatet av affärsmodellen blir att bioråvaran utnyttjas maximalt. Praktiskt taget varenda molekyl utnyttjas så långt det går, tills förbränning blir slutstation.

Förutsättningarna för att denna affärsmodell ska bli verklighet utvecklas hela tiden genom tekniska landvinningar och genom ett gradvis ökat intresse för värdet i biogena material.

IVA drar slutsatsen att vi behöver bättre statistik för att identifiera nya affärsmodeller inom bioråvaror.

Återvinningen begränsas av hur många gånger en fiber kan återanvändas. Biobaserad kemi förväntas utvecklas. Textilfibrer från bioråvaror har potential att ersätta både fossila material och resursdyra textilmaterial som bomull. Kolfiber är en annan möjlighet. Trä och byggnadsmaterial bör återanvändas och materialåtervinnas i högre grad än idag.

Sverker Nyman

Artikeln tidigare publicerad i Process Nordic/Nordisk Papperstidning och Biobusiness nr 2016



Håll dig uppdaterad med Process Nordic
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Gruvor och stål är motorn

Transportmedelsindustrin, gruvor och stål, samt maskiner och metall går starkt, framgår av industrins nya gemensamma konjunkturbedömning.

Förundersökningen nedlagd

I gång igen

Ringhals 3 är tillbaka i full produktion efter den årliga översynen där fler än 2000 uppgraderingar gjordes i anläggningen. 

Svensk stålproduktion avgörande för klimatet

Datacenter på OKGs skyddsområde

Uniper har nyligen tecknat en avsiktsförklaring med nätverksoperatören BRS Networks om att etablera datacenter inom kärnkraftverket OKGs skyddsområde.

Smart optimering sparar 25 procent

Kineser köper Nordic Paper

Nordic Paper med fabriker i Bäckhammar, Åmotsfors, Säffle och norska Greåker säljs till kinesiska pappersmassagiganten Anhui Shanying Paper Industry Co.

Arkiv

Joint Venture för fossilfritt stål

SSAB, LKAB och Vattenfall har bildat ett Joint Venture-bolag för att fortsätta driva initiativet HYBRIT framåt.

En glad sommar

Solen skiner på Sunpine

”Det är skillnad på gruva och gruva”

Bergsstaten har mycket att göra just nu; resultatet från den förra prospekteringsvågen börjar synas. Dessutom ska koncessioner omprövas efter Norra kärr-domen.

Ny modell för balansering

För att möta framtida utmaningar i det nordiska kraftsystemet och samtidigt dra full nytta av utvecklingen på den europeiska elmarknaden, har Svenska kraftnät och norska Statnett tagit ett första gemensamt steg mot en förnyad balanseringsmodell.

Luft i förpackningarna

Utreder säkerhet för gruvsanering

Stänger PM8 i Kvarnsveden

PulpEye på Aspa Bruk

"Aldrig varit så säker"

EU-förslag om antidumpning

13 Mkr mot skogsskador

Koll på skogen?

Svenskarna ska vara kända för att vara ett skogsälskande folk – men har vi koll på vad skogen också används till?

Pionjäranläggning förtidspensioneras

17 juni levererade Oskarshamn 1 (O1), den första kommersiella reaktorn i Sverige, sina sista kilowattimmar el.

1

Vibrationsövervakning med HD-teknologi

Nordic Paper Åmotfors bygger ut det befintliga onlinesystemet för vibrationsmätning på PM6 med ytterligare mätpunkter från SPM.

Södrastöd till forskningen

Ingenjörer topprankar ABB

ABB har levererat DolWin2

Preem Gas AB danskt

Inget jobbsug i miljösektorn

Ökad malmproduktion 2016

Nya material från skogen

Investment in bar finishing capabilities

Cassandras vd delgiven

Staten berett gå in i Pajala

Nyinvigde världens modernaste

Bygger vätgasanläggning

Vill minska processindustrins utsläpp

1

Genombrottsorder för Svenska Aerogel

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.13