Tidigt riskvilligt kapital kan kommersialisera skogsinnovationer

| Av Redaktionen Papernet | Tipsa redaktionen

I en investeringstung bransch behövs stora summor riskvilligt kapital för att innovationer ska kunna kommersialiseras. Det skriver sex branschföreträdare i Nordisk Papperstidning & Biobusiness med anledning av innovationsminister Mikael Dambergs anförande på Skogsnäringsveckan idag.

Skogsnäringens förnyelse är avgörande för Sverige. Så rubricerar närings- och innovationsministern Mikael Damberg sitt inledningsanförande under Skogsnäringsveckan som börjar i dag. För att Sverige ska kunna behålla den världsledande position vi haft inom skogsindustrin de senaste seklerna behöver vi öka takten. Vi har råvaran, industrierna, företagen, forskarna och innovatörerna. Men i en investeringstung bransch behövs stora summor riskvilligt kapital för att innovationer ska kunna skalas upp och drivas kommersiellt.

Regeringen har i rask takt tagit en rad olika initiativ för att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Bara ett par veckor efter Innovationsrådets första möte kungjorde närings- och innovationsminister Mikael Damberg att de statliga finansieringsinsatserna ska snabbutredas. En knapp månad tidigare fick Pontus Braunerhjelm, forskningsledare på Entreprenörskapsforum och professor i nationalekonomi, i uppdrag att se över entreprenörs- och innovationsklimatet i Sverige.
Sverige investerar 30 miljarder i innovation och forskning. Det är bra, men tyvärr blir det inte så mycket verkstad. Det kallas ibland den svenska paradoxen, men det är inte bara ett svenskt dilemma. Siffror EU presenterat när det gäller fördelning mellan forskning och kommersialisering av resultaten visar att i Europa går 94 procent av statliga medel till forskning och bara sex procent till kommersialisering. I USA och Kina satsar man nästan hälften av de statliga medlen på att testa idéer i full skala. Det är också i de länderna som vi i vår bransch ser de mest spännande kommersialiseringsprojekten.
Vi vill utifrån ett skogsindustriellt perspektiv peka ut några avgörande faktorer för att skogsnäringens förnyelse och svensk tillväxt ska gå snabbare:

1. Utvecklingen inom skogsbaserad bioekonomi är central för en global, grön omställning.

Det pågår en rad internationellt sett intressanta forsknings- och utvecklingsprojekt inom pappers- och massaindustrin i Sverige och statens engagemang är stort genom aktörer som VINNOVA, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Tillväxtverket. Forskningen är världsledande men tyvärr har kommersialiseringarna uteblivit. För att gå från ord till handling behöver projekten drivas i stor skala för att konkurrenskraftiga lösningar med gröna produkter skall kunna nå marknaden. Det krävs både kapital och tro på marknadens efterfrågan på gröna lösningar för att bygga de första fullskaliga industrianläggningarna i miljardklassen.

2. En strategi för en biobaserad samhällsekonomi ett måste.

Ett långsiktigt handslag mellan svenska staten och industrin krävs för att vi inte ska bli förbisprungna av andra, som just nu jobbar ännu hårdare för ett mer hållbart samhälle. Den forsknings- och innovationsstrategi som regeringen uppdrog åt Formas att ta fram för fyra år sedan samlar damm. Kapital är ett måste för att utvecklingen ska gå framåt med tillräckligt hastighet, men vi behöver också både visioner och tydliga riktlinjer för att goda idéer inte ska stjälpas av olika motstridiga och alltför föränderliga regelverk på exempelvis biodrivmedelsområdet.

3. Tekniktunga branscher kräver mångmiljonbelopp i riskvilligt kapital i tidiga skeden.

I den snabbutredning regering tillsatt med Hans Rydstad som utredare är det också en viktig uppgift att se över hur statens kapital kan bli mer verksamt i tidiga skeden. Bioraffinaderier kan producera helt nya material från trädet med fantastiska egenskaper som kan ersätta allt från plast till bomull och fossila material. I den bioekonomistrategi EU tagit fram räknar man med att varje krona som investeras i forskning och utveckling inom sektorn kommer att generera tio gånger pengarna fram till 2025. Här finns en enorm potential som självklart också innebär stora investeringar och mod i rådande kvartalsekonomi.

Kortsiktigt är teknik- och marknadsriskerna stora för enskilda företag att satsa storskaligt på gröna lösningar. Långsiktigt vet vi att omställningen till en skogsbaserad bioekonomi är rätt både ur kommersiell och klimatmässig synvinkel. Vill Sverige spela en offensiv roll i denna systemförändring måste därför industrin och statens insatser koordineras mycket bättre än i dag. Det statliga kapitalet för kommersialisering är idag i mångt och mycket anpassat efter tjänstenäringens behov. Det Sverige behöver nu, mer än någonsin, är en aktiv politik för omställning mot ett klimatsmart samhälle och en lönsam svensk basindustri! En offentlig utredning om hur vi ställer om Sverige till en ekonomi baserad på förnybara råvaror, snarare än det omvända, är ett viktigt steg i rätt riktning. En sådan utredning bidrar vi mer än gärna till!

Undertecknas av:
Lars Winter, vd Domsjö Fabriker AB
Maria Hollander, vd företagsklustret Paper Province
Clas Engström, vd SP Processum
Andreas Johansson, ordf. SP Processum
Mats Ullmar, vd Åkroken Science Park och affärsområdeschef Biobusiness Arena
Örjan Petterson, ordf. Åkroken Science Park


Håll dig uppdaterad med Process Nordic
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Mycket hög tillgänglighet i vinter

Vill bygga stort bioraff i Timrå

Förslag om ekokompensation

Högre järnmalmspris hissar resultatet

Året har inletts positivt med ökad produktionsvolym och rörelseresultat för första kvartalet, skriver LKAB i ett pressmeddelande när spotpriset för järnmalm under kvartalet handlats till den högsta prisnivån sedan hösten 2014.

Letar ny ägare till Gobigas

GoBiGas, Göteborg Energis demonstrationsanläggning för storskalig produktion av biogas genom förgasning av skogsråvara, kan få en ny ägare.

Startat nya extrudern i Husum

Återupptar arbetet med nyckelbiotoper

Arkiv

74-tonsfordon ger marginell nytta

”Skogsnäringen – en framtidsbransch”

Stålklänningar åter till Munkfors

Mer olja i Barents hav

De norska gas- och oljetillgångarna i Barents hav är betydligt större än vad som tidigare antagits, visar nya beräkningar från norska Oljedirektoratet.

Unik metod för gruvavfall

Rester blir biovätgas och bioplast

Ökar mer än förväntat

Försäljningen ökar mer än förväntat, produktionen var den högsta någonsin i ett enskilt kvartal. 

Drönare ska säkra gruvorna

Autonoma drönare som inspekterar svåråtkomliga gruvschakt efter sprängningar i berget ska bidra till en säkrare gruvmiljö. Utvecklingen av autonom robotik i gruvor leds av forskare vid Luleå tekniska universitet som en viktig del av framtidens gruvdrift.

Klimatklivet – ska göra biogasen möjlig

Cellulosa framtidens textilier

Nu JO-anmäler vi...

Södra vill transportera fossilfritt 2030

Ersätter fossila barriärer

Aluminium intressant alternativ

Forskning kring förgasning får 78 Mkr

Lärosätena saknar säkerhetskurser

Processindustrins framtida ingenjörer får ingen ordentlig säkerhetsutbildning. Riskanalys och processäkerhet saknas på schemat hos flera lärosäten – och de kurser som finns är valbara.

JO-anmäler Naturvårdsverket

Varmhållning undviker saltad nota

Regeringen satsar 37 Mdkr på FoU

Försiktig stubbskörd är inget hot

Beslut om tysklandsförbindelse

Malmberget uppdateras

Optimerar stränggjutningsprocessen

Förbereder finsk inflytt

Brister i flertalet gruvsaneringar

Ljus framtid för förnybart

Göran Persson in i LKAB

Omkom i fallolycka på Rönnskärsverken

Märket är satt – 6,5 procent på tre år

Sänd till en kollega

0.109