Karl-Henrik Sundström antar utmaningen
Stora Ensos nya koncernchef Karl-Henrik Sundström flyttar fram positionerna på biomaterialområdet och tar upp kampen mot plast. Avancerade pappersförpackningar är avgörande i striden mot den oljebaserade plasten och krävs för att klara klimathotet. Men bruken i Skoghall och Imatra räcker inte till för att möta den grannlaga uppgiften.
Själv har Karl-Henrik Sundström tillbringat nästan 40 år av sina 54 år på Lidingö. Då är det inga problem att peka ut förlaget mitt på ön där Nordisk Papperstidning sitter. Skolan, hantverkshuset och Kottlasjön är omgivningar han är väl bevandrad i.
Karl–Henrik Sundström har precis avverkat sin andra kvartalsrapport som koncernchef för Stora Enso när vi träffas men med gedigen bakgrund från finansiell förvaltning, bland annat från Ericsson, är antalet rapporter oräkneligt enligt honom själv. Lite blygsamt säger han däremot att resultatet den här gången inte är hans. Det är organisationens förtjänst.
Stora Ensos kvartalsrapport mottogs väl av marknaden. Sett i ett perspektiv med Europa i kris sedan slutet av 2008, var det en stark rapport. Arbetslösheten är högre nu än innan krisen och industriproduktionen och detaljhandeln befinner sig på lägre nivå än innan.
– Våra framtidsfokuserade områden med förnybara material utvecklas bra, medan pappersverksamheten fortsätter att möta en strukturell nedgång. 2006 stod papper för 70 procent av omsättningen och över 60 procent av vinsten. Idag, åtta år senare, står pappersförsäljningen för en tredjedel av omsättningen och 16 procent av vinsten.
– Att papper kommer att finnas kvar råder det inga tvivel om, men användningen minskar successivt. Ingen vet exakt när det planar ut på tryckpappersområdet. Det är viktigt att säga det till medarbetarna så att de vad de har att förhålla sig till, fortsätter Karl-Henrik Sundström.
Vill någon köpa Stora Ensos papperstillgångar är de välkomna med bud, men prislappen är hög. Papperstillverkningen står med sin vinst på 16 procent för en viktig del av Stora Ensos finansiering av investeringar i framtidsorienterade områden, bland annat i Kina. Den riskeras inte. Konsolideringsbehovet på pappersområdet är alltså inget som Karl Henrik Sundström driver.
– Varför ska jag dras in det! En fusion mellan pappersjättar kräver dessutom myndigheternas godkännande, en process som innebär att det inte går att göra något på ett år. Om pappersefterfrågan samtidigt faller måste jag börja med att ta bort fasta kostnader samma år jag sätter igång, innan synergier. På intäktssidan tappar jag också då kunden inte vill vara beroende av en enda leverantör.
Scenariot som Karl-Henrik Sundström beskriver gör ett bolag fokuserat på interna åtgärder i ett läge när det ska fortsätta att utvecklas mot framtidsorienterade områden och produkter. Stora Enso kommunicerar hellre vad man gör av det förnybara materialet. Det märktes också mycket riktigt i rapporten att det nu är förnybara förpackningar och biomaterial som gäller.
– Jag kan inte förstå att folk använder så mycket plastprodukter. De är inte biologiskt nedbrytbara och förstör moder jord. Skogsindustrin är en av få industrier i världen med en förnybar råvara.
Karl-Henrik Sundström tillägger att han tror att innovationerna på förpackningsområdet bland annat handlar om att få ut mer material av råvaran och att ta fram material som gör förpackningar ännu mer intressanta.
Kompositmaterial av träråvara ska vinna marknad på bekostnad av exempelvis fossil- baserade plaster, samtidigt som Stora Enso ska fortsätta att växa med sina livsmedelsförpackningar på kontinenter där medelklassen växer. Det är en grannlaga uppgift som Stora Enso och resten av skogsindustrin har framför sig i att bidra till att ändra våra beteenden.
Idag räcker inte Stora Ensos båda kartongbruk, Skoghall och Imatra, för att tillgodose det ökande behovet av vätskekartong, trots investeringar som ökar produktionen. Den stora investeringen i Guanxi i Kina var därför ett exempel på en logisk fortsättning på expansionen. Guanxi kommer att leverera förnybara material till bland annat livsmedels- och dryckesförpackningar som riktar sig till den växande konsumentmarknaden i Kina, den enskilt största och snabbast växande marknaden i världen.
Inriktningen går mot att tillverka så stor andel vätskekartong som möjligt, men under implementeringsskedet av komplexet i Kina, med kartongmaskin, massaproduktion och plantager, kommer de kinesiska operatörerna att tränas i att ta fram enklare förpackningsprodukter.
– Det är kapitalförstöring att skaffa en snabb pappersmaskin om du inte har operatörer kan köra den. Det tar ett tag att träna upp dem i alla de tekniker som vi har utvecklat inom den nordiska pappersindustrin och inom Stora Enso. Vätskekartong är förpackningarnas Rolls Royce.
Ett annat glädjande exempel på biomaterialområdet är det innovationscenter som Stora Enso öppnar i Stockholmsregionen som ska fokusera på forskning och affärsutveckling av nya material.
Centret ska främja innovation och finna affärsmöjligheter för förnybara material och ska sammanföras med innovations- och forskningscentra inom näringslivet och den akademiska världen.
Centret lokaliseras någonstans i Stockholmsregionen, var är inte klart än. Det kommer att bemannas av ca 60 medarbetare från Stora Enso i Sverige, Finland och Tyskland, då det öppnar.
Enligt Karl-Henrik Sundström kommer tillgången till biomassa, i kombination med företagets expertis inom skogsbruk, att gynna kunder på nya, innovativa sätt i framtiden.
– Vårt mål är att utveckla ett konkurrenskraftigt utbud som gynnar kunder inom flera branscher och marknader, tillägger han.
Hållbarhetsfrågorna har flyttats högt upp på agendan inom Stora Enso och ligger i det dagliga linjearbetet. Att se till så att exempelvis barnarbetare inte används av bolagets underleverantörer i Pakistan kräver ständig uppmärksamhet. Den förra återvinnings- anläggningen där barnarbete identifierades är nu stängd. De barn som arbetade med att samla in returfiber i återvinningskedjan har fått sin skolgång ordnad av Stora Enso, samtidigt som barnens föräldrar ersatts för förlorad arbetsinkomst. Stora Enso har startat ett program där revisioner av hela värdekedja görs. Hittar man barnarbetare sätts åtgärder in.
– Vi kan aldrig ändra Pakistan men vi kan visa Pakistan att det inte är acceptabelt med barnarbetare, avslutar Karl-Henrik Sundström.
( Intervjun är tidigare publicerad i Nordisk Papperstidning nr 5/6 2014 )