Drönare ska säkra gruvorna

| Av Redaktionen Processnet | Tipsa redaktionen

Autonoma drönare som inspekterar svåråtkomliga gruvschakt efter sprängningar i berget ska bidra till en säkrare gruvmiljö. Utvecklingen av autonom robotik i gruvor leds av forskare vid Luleå tekniska universitet som en viktig del av framtidens gruvdrift.

(Foto: Luleå tekniska universitet)

Efter en sprängning i en underjordsgruva återstår ett mörkt schakt fyllt av fragmenterat berg och spränggaser. Innan till exempel en hjullastare kan komma in för att hämta malm och mineral måste schaktet bedömas vara säkert. Tomrum i berget och lösa stenar och klippblock måste noga kontrolleras för att undvika olyckor.

Detta är ett jobb som med fördel kan göras av autonoma drönare och andra robotiserade maskiner som till exempel fjärrstyrda skutknackare, den maskin som först skickas in för att säkra en plats efter sprängning.

– Drönare kan användas för inspektion av farliga miljöer. Efter sprängning kan den autonoma drönaren först kartlägga omgivningen innan människor eller fordon skickas in, säger George Nikolakopoulos, professor i robotik och automation vid Luleå tekniska universitet.

På de autonoma drönare som Luleåforskarna utvecklar sitter två kameror för att ge stereoseende och elektronik och sensorer för att detektera orienteringen. Att veta var den befinner sig – är den svåraste frågan att besvara för ett autonomt fordon. Under projektets sista år kommer de autonoma drönarna att provas i riktiga gruvor.

– Tänk dig själv att du är i en helt okänd miljö, att du blundar och att du samtidigt ska utföra en komplicerad uppgift eller helt enkelt bara förflytta dig. Var är jag? är alltså den mest grundläggande frågan inom robotik. Om vi hittar svaret på den blir resten en enkel resa framåt. Redan idag kan våra drönare utföra de här uppgifterna i ett labb, utmaningen ligger i att klara av arbetet i verkligheten. Dessutom måste vi säkerställa att drönarna står emot en gruvas dammiga och fuktiga miljö, säger George Nikolakopoulos.

Till skillnad från en fjärrstyrd drönare, så kan en autonom drönare ”se själv” och få mycket jämnare resultat av analyser och avskanningar av till exempel nysprängt berg i gruvan. En pilot som fjärrstyr en drönare ser inte vad som finns runt omkring och det är stor risk att drönaren – som dessutom rör sig snabbt – flyger in i väggar, golv och tak och går sönder. Den autonoma drönaren har däremot djupseende, uppfattar ljud själv och kan agera direkt på informationen.

Länk till film om de autonom drönarna vid Luleå tekniska universitet:



Håll dig uppdaterad med Process Nordic
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

13 Mkr mot skogsskador

Koll på skogen?

Svenskarna ska vara kända för att vara ett skogsälskande folk – men har vi koll på vad skogen också används till?

Pionjäranläggning förtidspensioneras

17 juni levererade Oskarshamn 1 (O1), den första kommersiella reaktorn i Sverige, sina sista kilowattimmar el.

Vibrationsövervakning med HD-teknologi

Nordic Paper Åmotfors bygger ut det befintliga onlinesystemet för vibrationsmätning på PM6 med ytterligare mätpunkter från SPM.

Södrastöd till forskningen

Ingenjörer topprankar ABB

ABB har levererat DolWin2

Arkiv

Preem Gas AB danskt

Stoppade verk räddar fladdermössen

Biologerna Martin Green och Jens Rydell, forskare vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet, får Skånes vindkraftspris 2017 för sin forskning om vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar.

SCA-förundersökning läggs ned

Kammaråklagare Thomas Forsberg vid Riksenheten mot korruption lägger ned förundersökningen i sin helhet om trolöshet mot huvudman och mutbrott mot företrädare för SCA.

Inget jobbsug i miljösektorn

Ökad malmproduktion 2016

Vågkraft i norska nätet

Nya material från skogen

Överskottsgas blir fartygsbränsle

Investment in bar finishing capabilities

Cassandras vd delgiven

Ny teknik höjer säkerheten

Inopererade chip, tatueringar med ledande bläck och linser som kompletterar ögats bild av verkligheten. Det är några av tekniktrenderna som kan undersökas när processindustrin deltar i ett forskningsprojekt för att öka säkerheten.

Boden bygger ny avfallspanna

Knappt tio år har gått sen Bodens energi byggde sin senaste avfallspanna. Nu är det dags igen, eftersom den äldsta pannan är nästan fyrtio år.

Styrde limkokaren trådlöst

Staten berett gå in i Pajala

Bättre kvalitet med ny kamerateknik

Ett nytt projekt inom det strategiska innovationsprogrammet Processindustriell IT och Automation (PiiA) ska leda till minskade process- och kvalitetsvariationer vid pappers- och kartongtillverkning.

Nyinvigde världens modernaste

Bygger vätgasanläggning

Vill minska processindustrins utsläpp

1

Genombrottsorder för Svenska Aerogel

Investerar i Kvarntorp

Fortsatt färre olyckor

Sweco medverkar i Clink

Förvärvar Norges ledande bergteknikbolag

Tillväxt ökar utsläppen

Nya regler hotar stålindustrin

Flytt i Kiruna

Gruvöns massalinje igång igen

Investerar i Hylte bruk

Svensk skog möter norsk olja

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.185