”Frihet från subventioner enda hållbara”

| Av Redaktionen Processnet | Tipsa redaktionen

Det enda hållbara är att avsluta subventionerna inom elmarknaden. De snedvrider konkurrensen och motverkar rationella lösningar. Det säger Bettina Lemström, överinspektör vid Finlands arbets- och näringsministerium, och Asta Sihvonen-Punkka, Fingrids elmarknadsdirektör.

bildtext: Från vänster: Bettina Lemström, överinspektör vid arbets- och näringsministeriet, ledamot för Finland i Elmarknadsgruppen under Nordiska ministerrådet och Asta Sihvonen-Punkka, Fingrids elmarknadsdirektör.

Elmarknaden i de nordiska länderna beskrivs ofta som ett föredöme för övriga Europa. Men i viktiga avseenden gör de nordiska länderna olika val.
Sveriges mål är att inom landet ha ett stort elöverskott för export, och man är inom elcertifikatsystemet i färd med att, från och med starten 2003, subventionera in 48 nya TWh/år fram till 2030.
Norges strävan är likaså ett elöverskott för export, men där går politiken numera ut på att få upp elpriset, och den svenska subventionspolitiken har retat upp norrmännen ordentligt.
Finlands läge är diametralt annorlunda. Efter en rad stängningar av kraftverk, utan att nya byggts, har Finland i dagsläget ingen chans att vid höglast klara sin elproduktion på egen hand.
Maximalt kan Finland med egna resurser producera 11900 megawatt el, inklusive Fingrids effektreserv. Vid fjolårets köldknäpp i januari toppade effektbehovet på 15105 megawatt.
Teoretiskt kan 5100 megawatt importeras, om all transmissionskapacitet används. I januari i år importerades som mest 4750 megawatt, 35 procent av elförbrukningen.
Är detta inte en källa till oro i Finland?

– Leveranssäkerhet förutsätter inte självförsörjning. Tack vare bra produktionskapacitet i våra grannländer räknar vi med att klara toppförbrukningen även en kall vinterdag. Det finns dock inget större utrymme för att saker ska gå fel, säger Asta Sihvonen-Punkka.
– Vi får inte ta för lätt på att marknaden fixar allt. Staten måste följa läget och ständigt tillsammans med grannländerna och branschen utveckla marknaden, så att den fungerar och är effektiv. Hela idén med en gemensam elmarknad är att produktions- och nätresurserna kan utnyttjas bättre, vilket alla vinner på, menar Bettina Lemström.
De facto innebär importelen en vinstaffär för Finlands elkonsumenter, genom det nedpressade priset. I praktiken subventionerar Sveriges och Norges elkonsumenter dem i Finland.
Stängningen av fyra kärnkraftsreaktorer i Sverige förändrar läget också för Finlands del. 2860 megawatt väderoberoende elproduktion försvinner, vilket Sverige klarar, enligt Svenska kraftnäts bedömning. Men gör Finland det? Kommer Sverige vid en tuff köldknäpp att släcka ner delar av Sverige, om detta krävs för att också Finland ska kunna försörjas med el?
Skulle en ny design av elmarknaden i Norden, för att säkerställa att produktionskapacitet alltid finns tillgänglig, vara rätt väg att gå vidare?
Nej, säger Bettina Lemström och Asta Sihvonen-Punkka utan att tveka. Både talar för att hålla fast vid den nuvarande energy only-modellen, men förbättra den.
Asta Sihvonen-Punkka utvecklar:
– Marknadsmodellen bör förbättras så att den smidigare kan ta emot förnybar variabel produktion. I praktiken så att elhandeln sker närmare den faktiska tidpunkt då elen används och så att marknadsaktörerna bättre än nu kan förutse variationerna i förbrukningen.
Även kapacitetsmekanismer, subventioner för att hålla planerbar produktionskapacitet i beredskap, som införs av flera europeiska länder, är enligt Asta Sihvonen-Punkka och Bettina Lemström helt fel väg att gå, ”det är att möta subventioner med motsubventioner”.
Bettina Lemström nämner den kapacitetsavgift som Ryssland påförde sin elexport 2011:
– Det blev alldeles knasigt. Kapacitetsavgiften gäller vissa timmar av dygnet, då elbehovet prognoserats vara stort i Ryssland, och gör export av el till Finland olönsam för de ryska elproducenterna, även om elpriset skulle vara högre hos oss, säger Bettina.
– Importkurvan till Finland ser därför ofta ut tvärtemot vad man marknadsmässigt skulle förvänta sig. När elpriset är som högst hos oss, är exporten från Ryssland minst. Och när vårt elpris är lågt, exporterar ryssarna ibland så mycket som ledningarna klarar.
Bettina Lemström och Asta Sihvonen-Punkka är tydliga om vilken medicin de förordar:
– Det enda hållbara är att avskaffa subventionerna. De snedvrider konkurrensen och motverkar rationella lösningar. Till exempel börjar vindkraften i dagsläget ha samma förutsättningar för lönsamhet som andra energislag.

Men är Finlands politiker mogna för det? I den nationella energi- och klimatstrategi som den finländska regeringen nyligen föreslog (inte slutbehandlad i riksdagen än) förslås fortsatt stöd för förnybar elproduktion.

– En skillnad mot förr är att regeringen förespråkar ett teknologineutralt stöd som konkurrensutsätts och inte som i dag fasta stödtariffer till utvalda energislag. Man säger också att marknadsbaserade åtgärder ska vara det primära och att icke-marknadsbaserade åtgärder får införas endast om alla möjligheter som marknaden erbjuder har uttömts, säger Bettina Lemström.
När kan Finlands elmarknad realistiskt sett vara subventionsfri?
– Det är ett politiskt beslut. Enligt regeringens strategi ska i det följande skedet investeringar göras på marknadens villkor och utan stöd, säger Bettina Lemström.
Alla brukar hålla med om att de som deltar på samma elmarknad bör ha identiska regler. Är en sådan sak möjlig att uppnå i Norden?
Kanske idéer för detta ges i april? Då väntas Jorma Ollila, den utredningsman som arbetar på de nordiska energiministrarnas uppdrag, lägga fram förslag om hur det nordiska energisamarbetet kunde utvecklas.
Asta Sihvonen-Punkka och Bettina Lemström tror att Jorma Ollila kommer att bjuda på intressant läsning.

Svenolof Karlsson
Second Opinion
Tidigare publicerat på second-opinion.se

Intervjun är tidigare publicerad i Process Nordic nr 2016



Håll dig uppdaterad med Process Nordic
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

13 Mkr mot skogsskador

Koll på skogen?

Svenskarna ska vara kända för att vara ett skogsälskande folk – men har vi koll på vad skogen också används till?

Pionjäranläggning förtidspensioneras

17 juni levererade Oskarshamn 1 (O1), den första kommersiella reaktorn i Sverige, sina sista kilowattimmar el.

Vibrationsövervakning med HD-teknologi

Nordic Paper Åmotfors bygger ut det befintliga onlinesystemet för vibrationsmätning på PM6 med ytterligare mätpunkter från SPM.

Södrastöd till forskningen

Ingenjörer topprankar ABB

ABB har levererat DolWin2

Arkiv

Preem Gas AB danskt

Stoppade verk räddar fladdermössen

Biologerna Martin Green och Jens Rydell, forskare vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet, får Skånes vindkraftspris 2017 för sin forskning om vindkraftens påverkan på fladdermöss och fåglar.

SCA-förundersökning läggs ned

Kammaråklagare Thomas Forsberg vid Riksenheten mot korruption lägger ned förundersökningen i sin helhet om trolöshet mot huvudman och mutbrott mot företrädare för SCA.

Inget jobbsug i miljösektorn

Ökad malmproduktion 2016

Vågkraft i norska nätet

Nya material från skogen

Överskottsgas blir fartygsbränsle

Investment in bar finishing capabilities

Cassandras vd delgiven

Ny teknik höjer säkerheten

Inopererade chip, tatueringar med ledande bläck och linser som kompletterar ögats bild av verkligheten. Det är några av tekniktrenderna som kan undersökas när processindustrin deltar i ett forskningsprojekt för att öka säkerheten.

Boden bygger ny avfallspanna

Knappt tio år har gått sen Bodens energi byggde sin senaste avfallspanna. Nu är det dags igen, eftersom den äldsta pannan är nästan fyrtio år.

Styrde limkokaren trådlöst

Staten berett gå in i Pajala

Bättre kvalitet med ny kamerateknik

Ett nytt projekt inom det strategiska innovationsprogrammet Processindustriell IT och Automation (PiiA) ska leda till minskade process- och kvalitetsvariationer vid pappers- och kartongtillverkning.

Nyinvigde världens modernaste

Bygger vätgasanläggning

Vill minska processindustrins utsläpp

1

Genombrottsorder för Svenska Aerogel

Investerar i Kvarntorp

Fortsatt färre olyckor

Sweco medverkar i Clink

Förvärvar Norges ledande bergteknikbolag

Tillväxt ökar utsläppen

Nya regler hotar stålindustrin

Flytt i Kiruna

Gruvöns massalinje igång igen

Investerar i Hylte bruk

Svensk skog möter norsk olja

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.143