Gruvplaner splittrar fjällregionen

| Av Redaktionen Processnet | Tipsa redaktionen

Lokalsamhällen i fjällregionen är djupt splittrade och det lokala inflytandet litet när tillstånd söks för nya gruvetableringar i Sverige., visar ny forskning om de tre planerade gruvorna i Rönnbäcken, Kallak och Rakkuri som alla ledde till starka protester och stor mediebevakning. 

I en ny rapport har forskare i statsvetenskap och historia vid Luleå tekniska universitet och Umeå universitet undersökt när konflikter om gruvetablering uppstår och hur dessa kan hanteras.

– De lagstadgade möjligheterna till inflytande i tillståndsprocessen är begränsade och de lokala aktörerna anser att de kommer in för sent i processen. Om de som är skeptiska till en gruvetablering saknar möjligheter att göra sin röst hörd ökar sannolikheten för olika former av aktivism och rättsliga överklaganden, säger Karin Beland Lindahl, forskare i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet och projektledare.

Karin Beland Lindahl och hennes forskarkollegor i Luleå och Umeå har med hjälp av gruppsamtal, intervjuer, enkäter och analyser av policydokument studerat konflikter om gruvetablering i Sverige, framförallt i den fjällnära regionen. I de tre studerade fallen i Storuman, Jokkmokk och Kiruna bottnar meningsskiljaktigheterna i värderingsskillnader som ofta handlar om mer än själva gruvan.

– Konflikterna om gruvetableringar handlar mycket om hur olika människor ser på en specifik plats och på vad som är en hållbar framtid, säger Karin Beland Lindahl.

Till dem som är skeptiska till gruvetableringar i Storuman, Jokkmokk och Kiruna hör, förutom samebyar och andra samiska organisationer, också företrädare för miljö- och friluftsintressen samt flera byaföreningar. De positiva attityderna drivs framförallt av personer med förväntningar om jobb och befolkningstillväxt.

Gruvbranschen är beroende av acceptans för att kunna bedriva sin verksamhet. Att öka lokala aktörers delaktighet och inflytande i tillståndsprocessen kan skapa högre legitimitet och bättre förutsättningar för att kunna fatta beslut som accepteras av fler, menar forskarna.

Anna Zachrisson, forskare i statsvetenskap vid Umeå universitet, tror inte att konflikterna går att undvika helt, men brist på delaktighet och otydlighet riskerar att spä på snarare än att hantera dem. Dialog och samråd kan troligtvis inte lösa intressekonflikterna men är ändå viktiga. Forskarna har i rapporten tagit fram en lista på hur det kan göras för att fungera bättre.

– Det finns för lite vägledning om hur och när myndigheter ska samråda. Olika tillämpningar av regelverken gör att processen upplevs som orättvis. I rapporten rekommenderar vi att lagstiftningen utvecklas för att tydliggöra vilka som berörs, när samråd ska ske och hur samråd ska genomföras på ett professionellt sätt, säger Anna Zachrisson.

Mer om projektet:
Forskare vid Luleå tekniska universitet och Umeå universitet har i projektet ”Konflikter om gruvetablering” undersökt hur de lokala aktörerna ser på hållbar utveckling, vilkas perspektiv som blir inflytelserika respektive marginaliserade i tillståndsprocesserna samt i vilken utsträckning dialog är ett sätt att hantera konflikterna. Forskarnas rapport är baserad på projekten ”Konflikter om gruvetablering”, finansierat av Länsstyrelsen i Norrbotten, och ”Fjällnära gruvdrift – vägar till hållbarhet?” som ingår i forskningssatsningen ”Storslagen fjällmiljö”, finansierad av Naturvårdsverket i samverkan med Riksantikvarieämbetet.


Håll dig uppdaterad med Process Nordic
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Unik metod för gruvavfall

Rester blir biovätgas och bioplast

Ökar mer än förväntat

Försäljningen ökar mer än förväntat, produktionen var den högsta någonsin i ett enskilt kvartal. 

Drönare ska säkra gruvorna

Autonoma drönare som inspekterar svåråtkomliga gruvschakt efter sprängningar i berget ska bidra till en säkrare gruvmiljö. Utvecklingen av autonom robotik i gruvor leds av forskare vid Luleå tekniska universitet som en viktig del av framtidens gruvdrift.

Klimatklivet – ska göra biogasen möjlig

Cellulosa framtidens textilier

Nu JO-anmäler vi...

Arkiv

Södra vill transportera fossilfritt 2030

Ersätter fossila barriärer

Förbereder en finsk inflytt

Aluminium intressant alternativ

Forskning kring förgasning får 78 Mkr

Lärosätena saknar säkerhetskurser

Processindustrins framtida ingenjörer får ingen ordentlig säkerhetsutbildning. Riskanalys och processäkerhet saknas på schemat hos flera lärosäten – och de kurser som finns är valbara.

JO-anmäler Naturvårdsverket

Varmhållning undviker saltad nota

Regeringen satsar 37 Mdkr på FoU

Försiktig stubbskörd är inget hot

Regeringen satsar 37 Mdkr på FoU

Beslut om tysklandsförbindelse

Svenska kraftnäts styrelse har tagit beslut om en elförbindelse mellan södra Sverige och nordöstra Tyskland. Kraftnäts del av projektet bedöms till 3,2 Mdkr. Förbindelsen ska vara i drift 2025/2026.

Malmberget uppdateras

Optimerar stränggjutningsprocessen

Förbereder finsk inflytt

Brister i flertalet gruvsaneringar

Saneringar utan tekniskt underlag, få markprover och efterbehandlingsplaner som inte följs. I 26 av 32 gruvsaneringar krävdes ytterligare åtgärder för att skydda människors hälsa och miljö. Det är slutsatsen när myndigheterna undersökt de senaste trettio årens saneringar.

Ljus framtid för förnybart

Göran Persson in i LKAB

Omkom i fallolycka på Rönnskärsverken

Märket är satt – 6,5 procent på tre år

Märket är satt – 6,5 procent på tre år

Toppbagare besöker Nordic Paper

Omkom efter fall från hög höjd

"Cementindustrin är viktig för Sverige”

Här fylls lagrad rom på tub

”Frihet från subventioner enda hållbara”

Stopp för Beowulf i Kallak

Södras älgskador 450 Mkr årligen

Nordkalk överklagar kalkugnsolyckan

Sänd till en kollega

0.1