Skogens förmåga ifrågasatt

| Av Redaktionen Processnet | Tipsa redaktionen

Om skogen tar upp eller släpper ut koldioxid tycks vara en mer komplicerad fråga än vad forskarna trott. Det visar David Hadden i en avhandling från SLU med resultat som går på tvärs mot flera vedertagna uppfattningar.

Mätning av koldioxidflödet från en produktionsskog i Västerbotten vintertid. Skogen var tidigare en kolsänka men är idag en kolkälla. Foto: David Hadden

När David Hadden mätte flöden av koldioxid i olika typer av skogsbestånd fick han resultat som att, bland annat, både produktionsskogar och urskogar ifrån sig relativt stora mängder koldioxid till atmosfären under stora delar av mätperioden.

Det norra barrskogsbältet innehåller ett av världens största kollager, efter att ha bundit in mer koldioxid än det släppt ut i tusentals år. Kolet lagras i form av levande och död biomassa och olika mullämnen i marken, och att kolet har anrikats hänger samman med att det kalla klimatet begränsar nedbrytningen under en stor del av året.

I dagens klimatarbete är det viktigt att kunna beräkna vad som kommer att hända med detta kolförråd, och med skogarnas förmåga att binda in kol, i en framtid med varmare klimat och förändrad markanvändning, men våra kunskaper är dessvärre ofullständiga.

För att bättre förstå de processer som styr flödet av koldioxid till och från ekosystemen i detta jättelika barrskogsbälte har David Hadden från SLU mätt koldioxidflöden på sex platser med olika typer av skogs- eller jordbruksmark.
Resultaten i David Haddens doktorsarbete är på många sätt överraskande. På ingen av försöksplatserna motsvarade nettoflödet av koldioxid vad som förväntats, och i vissa fall motsäger resultaten allmänt vedertagen kunskap.

Till exempel kom han fram till att Fiby urskog utanför Uppsala släppte ut 25 ton koldioxid under de tio år som mätningarna pågick. Det motsvarar fem varv runt jorden med bil.

– Tidigare publicerad forskning tyder på att urskog tar upp koldioxid, men våra mätningar visar att det också kan vara tvärtom – under vissa förhållanden kan dessa skogar till och med ge ifrån sig stora mängder koldioxid, säger David Hadden. Det är viktigt att förstå hur kolbalansen ser ut och vad som påverkar den. Stora delar av den boreala skogen är urskog, framförallt i Kanada och Ryssland, och de har en direkt påverkan på världens klimat.

Utsläppen av koldioxid från Fiby urskog beror till stor del på nedbrytningen av döda träd, som till exempel insekter ligger bakom. Med tanke på att det finns risk för ökande stormskador och insektsangrepp i framtiden, menar David Hadden att det är mycket viktigt att försöka förstå dessa processer. Bilden kompliceras av att den döda veden i urskogarna är viktig för många hotade arter; det finns en målkonflikt mellan klimat- och mångfaldsarbete.
Men produktionsskogen visade sig också bli en kolkälla på relativt kort tid – det vill säga den avgav mer koldioxid än den tog upp. Koldioxidflödena i en i dag 50 år gammal produktionsskog har mätts sedan 1997. Under de första 13 åren var den en kolsänka – det vill säga den tog upp mer kol än den avgav. Sedan blev den en kolkälla, framförallt under vår och höst.

– Det här motsäger också en stor del av tidigare resultat, säger David Hadden. Det finns i dag en stor tro på att produktionsskogar är kolsänkor, och det stämmer under vissa förhållanden, men inte alltid.

Hur nettoflödet av koldioxid blir i produktionsskogen beror på många faktorer, såsom klimatpåverkan och trädens ålder, men också på hur man sköter skogen. Gallring till exempel, gör att träd och växter får bättre tillgång till ljus. Då kan tillväxten och koldioxidupptaget förbättras.

David Hadden har också jämfört koldioxidbalansen i skog med den från jordbruksmark – en åker som inte odlats i många år och en som aktivt odlats. Den åker som låg i träda var en liten kolkälla, medan den odlade marken var en liten kolsänka – även om marken i samband med plöjning avgav koldioxid. Också dessa resultat ifrågasätter det som är vedertaget i dag.

– I Sverige pågår en diskussion om att minska koldioxidutsläppen genom att undanta viss jordbruksmark från odling, men enligt mina resultat verkar det inte vara någon bra idé, säger David Hadden.
Att resultaten blir olika i olika studier kan bero på många saker. David Hadden och hans kollegor har mätserier som har pågått under längre tid än många andra studier, vilket talar till deras fördel.

– Vi behöver fler studier av koldioxidflödena i olika system och även ta med andra växthusgaser, såsom metan och lustgas, i beräkningarna. Det är viktigt att vi har en realistisk syn på vilka möjligheter vi har att använda våra skogstillgångar för att motverka klimatstörningen, säger David Hadden.


Håll dig uppdaterad med Process Nordic
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Gruvor och stål är motorn

Transportmedelsindustrin, gruvor och stål, samt maskiner och metall går starkt, framgår av industrins nya gemensamma konjunkturbedömning.

Förundersökningen nedlagd

I gång igen

Ringhals 3 är tillbaka i full produktion efter den årliga översynen där fler än 2000 uppgraderingar gjordes i anläggningen. 

Svensk stålproduktion avgörande för klimatet

Datacenter på OKGs skyddsområde

Uniper har nyligen tecknat en avsiktsförklaring med nätverksoperatören BRS Networks om att etablera datacenter inom kärnkraftverket OKGs skyddsområde.

Smart optimering sparar 25 procent

Kineser köper Nordic Paper

Nordic Paper med fabriker i Bäckhammar, Åmotsfors, Säffle och norska Greåker säljs till kinesiska pappersmassagiganten Anhui Shanying Paper Industry Co.

Arkiv

Joint Venture för fossilfritt stål

SSAB, LKAB och Vattenfall har bildat ett Joint Venture-bolag för att fortsätta driva initiativet HYBRIT framåt.

En glad sommar

Solen skiner på Sunpine

”Det är skillnad på gruva och gruva”

Bergsstaten har mycket att göra just nu; resultatet från den förra prospekteringsvågen börjar synas. Dessutom ska koncessioner omprövas efter Norra kärr-domen.

Ny modell för balansering

För att möta framtida utmaningar i det nordiska kraftsystemet och samtidigt dra full nytta av utvecklingen på den europeiska elmarknaden, har Svenska kraftnät och norska Statnett tagit ett första gemensamt steg mot en förnyad balanseringsmodell.

Luft i förpackningarna

Utreder säkerhet för gruvsanering

Stänger PM8 i Kvarnsveden

PulpEye på Aspa Bruk

"Aldrig varit så säker"

EU-förslag om antidumpning

13 Mkr mot skogsskador

Koll på skogen?

Svenskarna ska vara kända för att vara ett skogsälskande folk – men har vi koll på vad skogen också används till?

Pionjäranläggning förtidspensioneras

17 juni levererade Oskarshamn 1 (O1), den första kommersiella reaktorn i Sverige, sina sista kilowattimmar el.

1

Vibrationsövervakning med HD-teknologi

Nordic Paper Åmotfors bygger ut det befintliga onlinesystemet för vibrationsmätning på PM6 med ytterligare mätpunkter från SPM.

Södrastöd till forskningen

Ingenjörer topprankar ABB

ABB har levererat DolWin2

Preem Gas AB danskt

Inget jobbsug i miljösektorn

Ökad malmproduktion 2016

Nya material från skogen

Investment in bar finishing capabilities

Cassandras vd delgiven

Staten berett gå in i Pajala

Nyinvigde världens modernaste

Bygger vätgasanläggning

Vill minska processindustrins utsläpp

1

Genombrottsorder för Svenska Aerogel

Se alla Företagens egna nyheter

Sänd till en kollega

0.142