Skogens förmåga ifrågasatt

| Av Redaktionen Processnet | Tipsa redaktionen

Om skogen tar upp eller släpper ut koldioxid tycks vara en mer komplicerad fråga än vad forskarna trott. Det visar David Hadden i en avhandling från SLU med resultat som går på tvärs mot flera vedertagna uppfattningar.

Mätning av koldioxidflödet från en produktionsskog i Västerbotten vintertid. Skogen var tidigare en kolsänka men är idag en kolkälla. Foto: David Hadden

När David Hadden mätte flöden av koldioxid i olika typer av skogsbestånd fick han resultat som att, bland annat, både produktionsskogar och urskogar ifrån sig relativt stora mängder koldioxid till atmosfären under stora delar av mätperioden.

Det norra barrskogsbältet innehåller ett av världens största kollager, efter att ha bundit in mer koldioxid än det släppt ut i tusentals år. Kolet lagras i form av levande och död biomassa och olika mullämnen i marken, och att kolet har anrikats hänger samman med att det kalla klimatet begränsar nedbrytningen under en stor del av året.

I dagens klimatarbete är det viktigt att kunna beräkna vad som kommer att hända med detta kolförråd, och med skogarnas förmåga att binda in kol, i en framtid med varmare klimat och förändrad markanvändning, men våra kunskaper är dessvärre ofullständiga.

För att bättre förstå de processer som styr flödet av koldioxid till och från ekosystemen i detta jättelika barrskogsbälte har David Hadden från SLU mätt koldioxidflöden på sex platser med olika typer av skogs- eller jordbruksmark.
Resultaten i David Haddens doktorsarbete är på många sätt överraskande. På ingen av försöksplatserna motsvarade nettoflödet av koldioxid vad som förväntats, och i vissa fall motsäger resultaten allmänt vedertagen kunskap.

Till exempel kom han fram till att Fiby urskog utanför Uppsala släppte ut 25 ton koldioxid under de tio år som mätningarna pågick. Det motsvarar fem varv runt jorden med bil.

– Tidigare publicerad forskning tyder på att urskog tar upp koldioxid, men våra mätningar visar att det också kan vara tvärtom – under vissa förhållanden kan dessa skogar till och med ge ifrån sig stora mängder koldioxid, säger David Hadden. Det är viktigt att förstå hur kolbalansen ser ut och vad som påverkar den. Stora delar av den boreala skogen är urskog, framförallt i Kanada och Ryssland, och de har en direkt påverkan på världens klimat.

Utsläppen av koldioxid från Fiby urskog beror till stor del på nedbrytningen av döda träd, som till exempel insekter ligger bakom. Med tanke på att det finns risk för ökande stormskador och insektsangrepp i framtiden, menar David Hadden att det är mycket viktigt att försöka förstå dessa processer. Bilden kompliceras av att den döda veden i urskogarna är viktig för många hotade arter; det finns en målkonflikt mellan klimat- och mångfaldsarbete.
Men produktionsskogen visade sig också bli en kolkälla på relativt kort tid – det vill säga den avgav mer koldioxid än den tog upp. Koldioxidflödena i en i dag 50 år gammal produktionsskog har mätts sedan 1997. Under de första 13 åren var den en kolsänka – det vill säga den tog upp mer kol än den avgav. Sedan blev den en kolkälla, framförallt under vår och höst.

– Det här motsäger också en stor del av tidigare resultat, säger David Hadden. Det finns i dag en stor tro på att produktionsskogar är kolsänkor, och det stämmer under vissa förhållanden, men inte alltid.

Hur nettoflödet av koldioxid blir i produktionsskogen beror på många faktorer, såsom klimatpåverkan och trädens ålder, men också på hur man sköter skogen. Gallring till exempel, gör att träd och växter får bättre tillgång till ljus. Då kan tillväxten och koldioxidupptaget förbättras.

David Hadden har också jämfört koldioxidbalansen i skog med den från jordbruksmark – en åker som inte odlats i många år och en som aktivt odlats. Den åker som låg i träda var en liten kolkälla, medan den odlade marken var en liten kolsänka – även om marken i samband med plöjning avgav koldioxid. Också dessa resultat ifrågasätter det som är vedertaget i dag.

– I Sverige pågår en diskussion om att minska koldioxidutsläppen genom att undanta viss jordbruksmark från odling, men enligt mina resultat verkar det inte vara någon bra idé, säger David Hadden.
Att resultaten blir olika i olika studier kan bero på många saker. David Hadden och hans kollegor har mätserier som har pågått under längre tid än många andra studier, vilket talar till deras fördel.

– Vi behöver fler studier av koldioxidflödena i olika system och även ta med andra växthusgaser, såsom metan och lustgas, i beräkningarna. Det är viktigt att vi har en realistisk syn på vilka möjligheter vi har att använda våra skogstillgångar för att motverka klimatstörningen, säger David Hadden.


Håll dig uppdaterad med Process Nordic
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Unik metod för gruvavfall

Rester blir biovätgas och bioplast

Ökar mer än förväntat

Försäljningen ökar mer än förväntat, produktionen var den högsta någonsin i ett enskilt kvartal. 

Drönare ska säkra gruvorna

Autonoma drönare som inspekterar svåråtkomliga gruvschakt efter sprängningar i berget ska bidra till en säkrare gruvmiljö. Utvecklingen av autonom robotik i gruvor leds av forskare vid Luleå tekniska universitet som en viktig del av framtidens gruvdrift.

Klimatklivet – ska göra biogasen möjlig

Cellulosa framtidens textilier

Nu JO-anmäler vi...

Arkiv

Södra vill transportera fossilfritt 2030

Ersätter fossila barriärer

Förbereder en finsk inflytt

Aluminium intressant alternativ

Forskning kring förgasning får 78 Mkr

Lärosätena saknar säkerhetskurser

Processindustrins framtida ingenjörer får ingen ordentlig säkerhetsutbildning. Riskanalys och processäkerhet saknas på schemat hos flera lärosäten – och de kurser som finns är valbara.

JO-anmäler Naturvårdsverket

Varmhållning undviker saltad nota

Regeringen satsar 37 Mdkr på FoU

Försiktig stubbskörd är inget hot

Regeringen satsar 37 Mdkr på FoU

Beslut om tysklandsförbindelse

Svenska kraftnäts styrelse har tagit beslut om en elförbindelse mellan södra Sverige och nordöstra Tyskland. Kraftnäts del av projektet bedöms till 3,2 Mdkr. Förbindelsen ska vara i drift 2025/2026.

Malmberget uppdateras

Optimerar stränggjutningsprocessen

Förbereder finsk inflytt

Brister i flertalet gruvsaneringar

Saneringar utan tekniskt underlag, få markprover och efterbehandlingsplaner som inte följs. I 26 av 32 gruvsaneringar krävdes ytterligare åtgärder för att skydda människors hälsa och miljö. Det är slutsatsen när myndigheterna undersökt de senaste trettio årens saneringar.

Ljus framtid för förnybart

Göran Persson in i LKAB

Omkom i fallolycka på Rönnskärsverken

Märket är satt – 6,5 procent på tre år

Märket är satt – 6,5 procent på tre år

Toppbagare besöker Nordic Paper

Omkom efter fall från hög höjd

"Cementindustrin är viktig för Sverige”

Här fylls lagrad rom på tub

”Frihet från subventioner enda hållbara”

Stopp för Beowulf i Kallak

Södras älgskador 450 Mkr årligen

Nordkalk överklagar kalkugnsolyckan

Sänd till en kollega

0.12