Biobränslen – en het potatis i Europa

| Av Redaktionen Processnet | Tipsa redaktionen

Tack vare att en tredjedel av Sveriges energiförsörjning kommer från biobränslen uppnådde Sverige delar av de uppsatta miljömålen för år 2020 redan år 2012. Men starka krafter i Europa vill jämföra biobränslen med fossila bränslen – och kan sätta stopp för utvecklingen.

Till skillnad mot ändliga, fossila bränslen absorberar skog koldioxid under hela sin livscykel, ända till förbränningsskedet då koldioxiden frigörs. Då ses kolet som frigörs som en del i ett kretslopp, till skillnad mot det fossila kolet.

Skogen anses koldioxidneutral i ett nollsummespel, jämfört med det ändliga, fossila kol som skapar ett koldioxidöverskott för naturen att ta hand om. Modern skogsskötsel av det slag vi har i Sverige och Finland, med återplantering och avverkning, gör att koldioxid hela tiden absorberas av ny skog.

Restprodukter från skog har gjort att användningen av förnybara energikällor i Sverige nått de uppsatta miljömålen och minskat koldioxidutsläppen. Synen på biobränslen från svensk sida är att det finns mycket gott om skogsbiobränslen som skulle kunna tas tillvara ännu bättre då tillväxten av skog i Sverige ökar i förhållande till avverkningen.

Produktionen av bioenergi kan alltså öka ytterligare från dagens nivåer, ungefär en tredjedel av vår energiförsörjning, och användningen av fossila bränslen minska så att koldioxidhalterna i atmosfären reduceras ytterligare.

Det här resonemanget backas upp av stora grupper i samhället. Inte minst den svenska miljörörelsen. Naturskyddsföreningen anser att hållbart producerade biobränslen spelar en avgörande roll i energisystemet. Naturskyddsföreningen tror att användningen biobränslen i Sverige kan öka med 150-200 terawattimmar till år 2030 och användningen av fossilt bränsle minska i motsvarande omfattning. En gemensam uppfattning om växters koldioxidneutralitet ligger bakom. Den koldioxid som släpps ut i atmosfären vid förbränning och som ändå ändå sipprar ut när träden bryts ned, tas upp av nya träd under tillväxtfasen.

Men i delar av Europa är tongångarna andra. Här talas om vår kolskuld för den tid det tar för skog och växtlighet att ta upp koldioxiden. Starka lobbyingorganisationer, här med delar av europeisk miljörörelse i spetsen, är pådrivare och vill ha ett tak för användning av biobränslen generellt i EU då man anser att koldioxidutsläpp är skadliga för klimatet, oavsett ursprung och mängd. Man gör alltså ingen skillnad mellan fossil koldioxid och koldioxid från biomassa utan ser utvinning av biomassa som en näring likställd med utvinning av fossila bränslen. Vissa går så långt att de anser att de ska ingå i handeln med utsläppsrätter.

European Environmental Bureau, EEB, som samlar de stora naturvårdsorganisationerna, drygt 140 organisationer över hela Europa, 15 miljoner medlemmar, är tveksamma till att vi ska använda biobränslen gränslöst.

– Någonstans finns en gräns för ett hållbart uttag, men EEB har inte satt ner foten specifikt, vare sig i kvantitativa termer, per land eller per energibärare eller energislag, säger EEBs ordförande Mikael Karlsson till Process Nordic.

– Biologisk mångfald utgör en möjlig restriktion för hur mycket man kan ta ut från skogen, näringsämnen en annan, klimatgaser en tredje, alltihop i hög grad beroende på hur uttaget sker och vad som sker därefter och hur uttaget används.

Skogsindustrierna anser att det skulle bli på tok för dyrt att betala utsläppsrätter för alla koldioxidutsläpp som är biogena. Något som också skulle missgynna miljön.

– Jag tror att steget dit är långt och tror inte att EU kommer att gå på de allra mest restriktivas linje, men utesluter däremot inte att vissa kan lyckas med att få igenom något hårdare krav på biomassa och bioenergi inom EU som gör att högre krav ställs på hållbarhetskriterier om varifrån råvaran kommer. Det är bra men går det för långt gynnar det de fossila alternativen. Vi har redan lagstiftning som reglerar skogsbruket i Skogsvårdslagen. Länderna själva borde få ta hand om detta på bästa sätt, säger Helena Sjögren, bioenergirådgivare på Skogsindustrierna.

Hon är skeptisk till den agenda som vissa organisationer i Europa har och tror att de ser ett samhälle där allt mindre energi används i framtiden.

– Vi tror tvärtom att vi kommer att använda mer energi framöver. Då måste vi minska den fossila användningen. En del miljöorganisationer har ibland en uppfattning om att vi tar hela träd och eldar upp. Därför måste vi fortsätta att berätta om hur vi hanterar skogen, att den ger störst klimatnytta när vi använder den och att den inte avverkas för att göra biobränslen av. Först görs sågtimmer, sedan massa och av resten blir det kanske biobränslen.

Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen, hoppas att EEB ska nyansera sin syn på biobränslen:

– Vi är inte glada över EEBs position men vi försöker som i alla demokratiska forum att få EEB att anta en mer nyanserad position i biobränslefrågan. Vi anser inte att biobränsle är dåligt i sig utan bara dåliga biobränslen är dåliga.

Mikael Hedlund

Artikeln tidigare publicerad i Process Nordic nr 9 2015


Håll dig uppdaterad med Process Nordic
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Startsidan just nu

Haveri i stoppar PM6 i Gruvön

Ett större haveri har skett i kokaren av halvkemisk massa i BillerudKorsnäs massalinje i Gruvön.

Massaindustrins restprodukter värdefulla för metallindustrin

Ska lyfta industrin

Trump måste spela

Tog årets Swedish Steel Prize

Arise outsourcar

Unik kracker invigd i Piteå

Arkiv

”Kräver en modern industripolitik”

För bara åtta år sen trodde ingen inom basindustrin på målet om nollutsläpp till 2050. Idag är alla med på tåget. Max Åhman forskar på hur det kan gå till: ”Processindustrin är som gjord för att tänka långsiktigt.”

Soldriven racingbil vann University Steel Prize 2017

Kärnkraften i depå

Vattenfalls kärnkraftsflotta går in på översyn som pågår till oktober. Omkring 4 000 medarbetare engageras i underhållet och uppgradering av. Totalt investeras två miljarder kronor.

17 miljoner till testbädd

Skapar ett nytt kompetenscenter

"Situationen är ohållbar"

Branschen måste fånga tillväxten

Förpackningsmarknaden växer så det knakar internationellt och här finns det stora möjligheter för fiberbaserade alternativ att ta marknadsandelar.

Felaktig valsning ger problem

Striden om röret i Hanöbukten

Fortsatt högt förtroende

Växthusgaserna ökade 2016

Ett stort litet forskningsland

Återkallas av forskarna

Forskarna bakom den kritiserade forskningsartikeln om fiskars konsumtion av mikroplastpartiklar har själva begärt att artikeln ska återkallas från tidskriften Science.

Dags för en packrevolution

Miljöfrågor för förpackningar har under 30 års tid handlat om att materialminimera och återvinna. Nu är det dags för nästa stora steg: att utveckla egenskaperna utifrån konsumentbeteende och minska matsvinnet.

LKAB levererar till North Stream 2

Ett språng för miljöstål

Metsä Board prisas i Shanghai

Mycket hög tillgänglighet i vinter

Vill bygga stort bioraff i Timrå

Förslag om ekokompensation

Högre järnmalmspris hissar resultatet

Letar ny ägare till Gobigas

Startat nya extrudern i Husum

Återupptar arbetet med nyckelbiotoper

74-tonsfordon ger marginell nytta

”Skogsnäringen – en framtidsbransch”

Stålklänningar åter till Munkfors

Mer olja i Barents hav

Unik metod för gruvavfall

Sänd till en kollega

0.122